Mari Nälsén

– Om vi ska möta den ökande efterfrågan på biomassa går det inte att plantera gran på tallmark, säger Bengt Danielsson på Skogsstyrelsen i Värmland.

När kalhyggen ska återbeskogas väljer skogsägaren allt oftare gran, även på marker där tallen bevisligen fungerar bättre.

– Med dagens val av trädslag kommer granen öka markant på sikt, berättar Svante Claesson på Skogsstyrelsen som tillsammans med SLU gjorde en rapport om skogliga konsekvensanalyser för några år sedan.

För att förhindra granifieringen satsar Skogsstyrelsen i Värmland på rådgivning till skogsägare.

Granifieringen hänger ihop med viltbetesproblematiken eftersom älg och andra hjortdjur föredrar tall, det gör att markägaren hellre väljer gran även om marken är för svag. Dessutom är det enklare att odla gran eftersom den inte behöver lika mycket skötsel.

– Det är också ett ganska stort skäl, tror jag, säger Bengt Danielsson. Sköter man inte tallen växer den inte bra, granen växer oavsett.

Granen växer bra på tallmark där egentligen jorddjupet är för tunt för den, åtminstone till en början. Sen stannar den successivt av och har inte alls samma tillväxt som tallen skulle ha haft. Eftersom det inte är ett naturligt träslag på marken stressas trädet och blir utsatt för skadegörare som exempelvis granbarkborre.

– I klimatförändringarnas spår med exempelvis ökad sommartorka ökar risken för stora utbrott av granbarkborre, tror Svante Claesson.

Han säger också att skogsägaren som har grandominans får ett riskspridningsproblem i och med att alla ägg läggs i en och samma korg.

Med ett nytt klimat med ökad sommartorka ökar risken för stora utbrott av granbarkborre, anser Svante Claesson på Skogsstyrelsen.

<h3>”Folk måste börja odla tall”</h3>

För att förhindra ytterligare granifiering i sitt område kommer Skogsstyrelsen i Värmland satsa extra på rådgivning till skogsägare och utbildning av de andra skogliga aktörernas rådgivare. Viltfrågan är en annan parameter som alla måste arbeta med tillsammans.

– I slutändan måste älgstammen minskas och folk måste börja odla tall igen, så är det bara, säger Bengt Danielsson.

Ett annat sätt att minska på betestrycket är att öka fodertillgången. Om det görs blir inte enskilda bestånd lika hårt betade.

– Det kan göras genom att man i stället för att plantera ställer frötallar som får självföryngra marken, alternativt att markbereda och fröså. Det ger ett mycket större antal plantor för viltet att beta av, menar Bengt Danielsson.

<h3>Granifieringen</h3>I Värmland har granen ökat kraftigt sedan 1986 från strax under 80 miljoner skogskubikmeter till 115 miljoner skogskubikmeter. I dag är 52 procent av skogarna gran och 34 procent tall, vilket motsvarar 75 miljoner skogskubikmeter. 10 procent är björkskog, resten övriga lövträd.Sedan mitten av 1980-talet har det totala virkesförrådet ökat med 27 procent i Sverige. Virkesfördelningen i hela landet ligger på 41 procent gran och 40 procent tall.Källa: Riksskogstaxeringen

Ökad efterfrågan på biomassa rimmar inte med att plantera gran på tallmark, anser Bengt Danielsson på Skogsstyrelsen i Värmland.

<h3>Så ska granifieringen stoppas</h3>Information till skogsägare om rätt träslag på rätt markRådgivning om skogsekonomiMinskade stammar av framför allt älg - markägare bör kräva av jakträttsinnehavaren att de skjuter hela licenstilldelningenÖka fodertillgången för hjortdjuren med fler tallplantor per hektar genom frösådd eller självföryngring. <h3>Fyra risker med granifiering:</h3>• Sämre tillväxt• Risk för större skadedjursangrepp• Sämre ekonomi för skogsägaren• Stressade och sjuka träd

Värmland granifieras. Det leder till minskad produktion och ökad risk för skadegörare. Nu vill Skogsstyrelsen i Värmland informera om riskerna.

Granen blir allt vanligare i Värmland vilket skapar ett antal problem.

Skogsstyrelsen varnar för granifiering

Skog

Värmland granifieras. Det leder till minskad produktion och ökad risk för skadegörare. Nu vill Skogsstyrelsen i Värmland informera om riskerna.