Ulf Aronsson

Vid avverkning på grannfastigheten gick Sveaskog över gränsen in på hans mark, anser Marcus Werjefeldt, Hjo.

– De valde fel person att bråka med, jag ger mig aldrig.

Det säger Marcus Werjefeldt i Fridene, Hjo. Bakgrunden är en avverkning som Sveaskog utförde på en grannfastighet vintern 2017–2018.

– Jag hade inte varit uppe i skogen på länge men för några veckor sedan gick jag och en kompis upp för att titta.

Men ju längre de kom från boningshuset på den långsmala, rektangulära fastigheten, desto mer tycktes hygget gå in på Marcus Werjefeldts mark. Marcus, som är van att använda GPS från sitt jobb med jakt och viltvård, tog ut gränsen enligt fastighetskartan med sin GPS.

– Närmast huset stämmer det men sedan svänger avverkningen av. Om hygget stämmer i bakkant så hade gränsen gått tvärs genom mitt badrum, säger han.

Totalt hade över 400 träd avverkats på fel sida gränsen enligt GPS-en. Marcus Werjefeldt kontaktade den inköpare på Sveaskog som snitslat avverkningen.

– Han var först tillmötesgående och med på att vi skulle ta dit Lantmäteriet för att ta ut gränsen.

Marcus Werjefeldt pekar ut var gränsen går enligt GPS-en. Det innebär att hyggeskanten i bakgrunden ligger uppåt 10 meter in på hans mark.

Marcus Werjefeldt inspekterade också avverkningen tillsammans med grannen, Åke Johansson.

– Han höll fast vid att avverkningen är rätt och att gränsen utgår från ett nedbankat järnrör i bakkant på fastigheten och följer ett dike. Men enligt Lantmäteriet har de aldrig satt något järnrör där, gränsmarkeringen ska vara två stenar lagda som ett ”T”. Och om alla diken i skogen är gränser så blir det krångligt, säger Marcus Werjefeldt.

Sveaskogs inköpare gick också över hygget igen tillsammans med Åke Johansson men utan Marcus Werjefeldt.

– Men när han till slut hör av sig har han svängt om och säger att avverkningen stämmer.

Marcus Werjefeldt kontaktar då Sveaskogs bolagsjurist Oskar Meidal som tillsammans med Björn Ros, skoglig assistent, <a href="https://www.atl.nu/skog/sveaskog-bristande-rutiner-inte-orsak-till-felavverkning/">tar ut gränsen enligt fastighetskartan</a> med en precisions-GPS.

– Den gräns de kom fram till avviker som mest någon meter från det jag kom fram till. Sveaskogs jurist erbjuder mig en uppgörelse enligt den gräns deras GPS visar, berättar Marcus Werjefeldt.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/sveaskog-bristande-rutiner-inte-orsak-till-felavverkning/">Sveaskog: Inte fel på våra rutiner</a>

Han har ännu inte bestämt om han ska anta erbjudandet och är kritisk till Sveaskogs hantering.

– Hur kan inköparen hamna fel två gånger i rad, varför kontaktades inte jag inför snitslingen och varför fick jag inte vara med när inköparen gjorde sin andra koll?

Vid kontrollmätningen visade det sig också att gränsen huggits upp manuellt. Sveaskog ersätter enbart de träd som avverkats av deras maskin.

– Det här är en gammal gräns där våra förfäder handgrävt gränsdiken och järnrören i bägge ändar satt där redan när jag kom hit 1975. När jag högg upp gränsen tog jag även enstaka träd på andra sidan diket för rågången, säger Åke Johansson.

Han berättar att han inför avverkningen mätt upp gränsen med GPS två gånger tillsammans med Sveaskogs inköpare och så ytterligare en gång efter det att Marcus Werjefeldt hört av sig. Någon förklaring till varför inköparens GPS inte stämmer med mätningen som gjordes av Sveaskogs jurist har han inte.

– Jag har gjort vad som stod i min makt för att följa gränsen. Den bygger på gamla handritade kartor och är inte koordinatsatt utan följer gamla gränsmarkeringar som diken och gränsrör, säger han.

Han är inte heller intresserad av att ta dit Lantmäteriet för att göra en gränsbestämning.

– Det kostar betydligt mer än träden är värda. Jag tycker att det här är en storm i ett vattenglas, tycker Åke Johansson.

Hyggets snitsling följer ett gammalt dike som enligt fastighetskartan ligger flera meter in på Marcus Werjefeldts mark. Dessutom har träd avverkats på bägge sidor om diket.

<h3>Så hanterar du felavverkning:</h3>• Gränserna i fastighetskartan är inte juridiskt gällande. Det som gäller är markeringar i terrängen: rösen, stenar eller gränsrör. Saknas gränsmarkeringar behövs en gränsutsättning av Lantmäteriet för att slå fast de juridiska gränserna. • Det bästa är att förebygga. Markera gränserna tydligt och hugg upp rågångar. Kommunicera mellan grannar, var med och bestäm gränser och när köparen snitslar.• Om du drabbas: Anlita en skogskonsult eller Skogsstyrelsen för att bestämma värdet på de avverkade träden. Se till att redan innan vara överens om vem som ska stå för kostnaden för klavningen. I princip är det ersättning för virkesvärdet som gäller.• Att polisanmäla gör ingen nytta eftersom det normalt inte är fråga om något uppsåtligt brott. Att direkt koppla in en jurist kan kosta mer än det smakar. Försök i första hand att göra upp i godo, oftast ligger det i entreprenörens och köparens intresse att ställa allt tillrätta när ett misstag har inträffat.Källa: <a href="https://www.atl.nu/skog/bruttovardet-pa-virket-branschpraxis/">Daniel Eggertz, jurist och jägmästare</a>

– Om kanten på avverkningen stämt så hade gränsen gått genom mitt badrum.Marcus Werjefeldt är inte nöjd med Sveaskogs avverkning på grannfastigheten då även träd på hans mark fällts.

Sveaskog avverkade i Marcus Werjefeldts skog: ”De valde fel person att bråka med.”

Marcus fick rätt mot bolaget – efter felavverkning av 400 träd

Skog

Vid avverkning på grannfastigheten gick Sveaskog över gränsen till hans fastighet, anser Marcus Werjefeldt.