Ulf Aronsson

Av knappt 50 av höstens riksdagsmotioner med koppling till skog, bioekonomi, markavsättningar och äganderätt kommer cirka 70 procent från allianspartierna. Drygt 20 procent kommer från regeringspartierna och 6 procent från Sverigedemokraterna.

Minst ett tiotal av höstens riksdagsmotioner kräver en stärkt ägande- och brukanderätt för skogs- och jordbrukare. Ett exempel är Cecilia Widegrens motion med rubriken ”Jakten på privat ägande”.

Åtminstone 20 procent av motionerna vill stärka skogsägarnas ägande- och brukanderätt. Det finns också motioner om olika delfrågor som kopplar till det, till exempel kommersiell verksamhet som bärplockning och turism inom ramen för allemansrätten, en fungerande modell för ersättning vid skydd av skog samt möjligheten att överklaga beslut om skogsskydd.

Fyra motioner begär samma sak som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket tidigare gjort och vill ha en översyn av artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker.

Skogen kommer också in i många motioner som behandlar hela klimatpolitiken, och flera propagerar för en ökad tillväxt i skogen och ökad träanvändning i byggandet för att binda koldioxid. Flera motioner vill också att skogskontot och skogsskadekontot inte avskaffas, något som regeringen tidigare föreslagit.

Skogen som dellösning på klimatfrågan kan bli en het potatis i valrörelsen nästa år.

En del motioner sticker ut lite mer än andra. Jens Holm med flera från (V) föreslår till exempel att det ska införas nya etappmål för skyddad skog, sanktionsregler mot brott mot skogsvårdslagens hänsynsregler, att skogsvårdslagen införlivas i miljöbalken, att skogar med höga friluftsvärden såväl som de med höga naturvärden enligt lag undantas från brukande samt att det sätts ett nationellt mål för kalhyggesfritt skogsbruk.

Carl Schlyter (MP) vill också ha kalhyggesfritt skogsbruk och föreslår att det görs en budget på hur mycket som kan tas ut ur skogen baserat på 20 procent avsättningar, 30 procent modern blädning och 50 procent traditionellt skogsbruk.

Äganderätt och klimat tar stor plats i höstens motionsflod kring skog. Men även mindre bäckar bidrar till flödet, till exempel frågan om skogsdikning.

Från Sverigedemokraterna kommer ett par konkreta förslag. Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund vill att det ska bli lättare att få tillstånd för skogsdikning, detta för att öka produktionen och minska risken för översvämningar och körskador. Runar Filper vill att Sveaskog ska ta bort områdena med anpassad skötsel runt Tivedens nationalpark och inte skapa några nya.

Annars finns risken att buffertzoner runt skyddad skog blir ett allmänt krav, även på privat skogsmark och till exempel runt tätorter.

Ett radikalt förslag rörande Sveaskog kommer också från Erik Bengtzboe och Ida Drougge, bägge (M).

Det vill att Sveaskog säljs ut eftersom staten bör vara ”försiktig med att agera aktör på en privat marknad där statlig närvaro av särskilda skäl inte kan anses vara nödvändig”.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/handeln-med-julgranar-vaxer-sa-det-knakar/">Handel med julgranar växer så det knakar</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/stadsbor-forstar-inte-hur-skogsbruk-fungerar/">Tufft äga stadsnära skog</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/det-ar-den-hogsta-tall-jag-nagonsin-matt-upp/">Här finns Sveriges högsta tall</a>

Även om äganderätt och skogens roll i bioekonomin har stor plats bland höstens skogsmotioner finns andra intressanta frågor. Till exempel skogsdikning, hyggesfritt skogsbruk och att helt sälja ut Sveaskog.

Sälj ut Sveaskog. Avskaffa inte skogskontot. Det är några av exemplen av motioner som rör skogsbruket. Men en annan fråga tas upp flitigast.