Ulf Aronsson

En konstant och hög nivå på betesskadorna tillsammans med en konstant nivå på älgstammen gör att skogsbruket överklagar älgskötselplaner i södra Gästrikland.

Stora Enso har tillsammans med Sveaskog, Billerud Korsnäs, Gysinge Skogar, Mellanskog och LRF överklagat älgförvaltningsplanen för södra Gästrikland till Naturvårdsverket.

– Länsstyrelsen har godkänt förvaltningsplanen, men med villkor att avskjutningen sänks. Så kan det inte gå till, förvaltningsplanen måste antingen godkännas eller avslås, inte villkoras, säger Michael Larsson på Stora Enso Skog.

De överklagar också skötselplanerna för tre älgskötselområden i södra Gästrikland: Årsunda, Grönsinka och By.

– De här områdena ligger på en konstant och alltför hög nivå av skogsskador. Samtidigt visar både älgobsen och spillningsinventeringen att älgstammen också är konstant och relativt oförändrad de senaste tre åren. För att få ned skadorna måste det skjutas mer.

– Dessutom finns direkta värdefel i några utvecklingsprognoser som bifogas skötselplanerna och det finns också flera fel i några skötselplaner. Länsstyrelsen har inte varit tillräckligt noggranna i sin kvalitetsgranskning.

– Vad gäller skötselplanerna har länsstyrelsen genom egna subjektiva bedömningar i sina tre beslut gått emot en enig förvaltningsgrupp och så ska det inte vara. Älgförvaltningsgruppen är fundamentet i den nya älgförvaltningen och en resurs som länsstyrelsen ska förlita sig till.

I Sverige äger Stora Enso sammanlagt 1,4 miljoner hektar skog. Men trots att viltskadorna enligt Älgbetesinventeringen (Äbin) är för höga på de flesta håll i landet är det ovanligt att älgförvaltnings- och älgskötselplanerna överklagas, enligt Michael Larsson. Men det kan komma att ändras.

– För att få ned skadorna måste det skjutas mer, säger Michael Larsson.

– Vi överklagar ju inte för överklagandets skull, det måste finnas en anledning. Det finns nog många planer där man inte ser intentionen att gå åt rätt håll, och om länsstyrelsen hanterar det som i de här fallen tror jag att vi får se fler överklaganden framöver.

Michael Larsson tycker också att skogsbruket i södra Gästrikland redan gör sitt till för att få betestillgången i balans.

– Vi jobbar bra med ståndortsanpassningen och sätter tall på tallmark. Enligt medeltalet över tre år i Äbin för södra Gästrikland föryngras 73 procent av den magra marken med tall. Det är hyfsat, men skulle nog upp till över 80 procent. Tittar man på mellanmarker så bör tallandelen ligga på minst 25 procent, men där har vi 50 procent. Lägger man ihop det så finns det rätt mycket tall i ungskogarna.

<h3>Överklaganden av älgplaner</h3>I Sverige finns drygt 140 älgförvaltningsområden och cirka 900 älgskötselområden. 2017 överklagades fyra älgförvaltningsplaner och noll älgskötselplaner, 2018 överklagades fyra älgförvaltningsplaner och 14 älgskötselplaner och 2019 var det åtta älgförvaltningsplaner och elva älgskötselplaner som överklagades. I år har hittills tre älgförvaltningsplaner och fyra älgskötselplaner överklagats.Det är inte ovanligt att Äbin-resultat lyfts av fastighetsägare som överklagar beslut. Detta är också en del i bedömningen som Naturvårdsverket gör när de prövar ett överklagande.Källa: Malin Hollberg Malm, jurist Naturvårdsverket

– Det finns nog många planer där man inte ser intentionen att gå åt rätt håll. Och om länsstyrelsen hanterar det som i de här fallen tror jag att vi får se fler överklaganden framöver, säger Michael Larsson, Stora Enso.

De överklagar älgskötselplanerna

Politik

Stora Enso har tillsammans med Sveaskog, Billerud Korsnäs, Gysinge Skogar, Mellanskog och LRF överklagat älgförvaltningsplanen samt tre älgskötselplaner i södra Gästrikland till Naturvårdsverket.