Oskar Schönning

Lönsamheten i det konventionella skogsbruket blir allt sämre. Rotnettot sjunker, samtidigt som priserna på skogsmark stigit. Samtidigt har priserna på sågade trävaror ökat kraftigt, något som bland annat intresseorganisationen <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/tra-_och_mobelforetagen/pressreleases/skenande-priser-paa-saagade-traevaror-raavarubrist-hotar-den-svenska-traefoeraedlande-industrin-3085512">Trä- och möbelföretagen gått ut och larmat om</a>.

Detta ger ett utrymme för nischaktörer på marknaden. Det gäller inte minst utmanare inom hyggesfritt skogsbruk, menar experter som ATL talat med. Orsaken är bland annat att det konventionella skogsbruket nu ifrågasätts allt mer i den allmänna debatten.

Men ännu har ingen lyckats prestera ett <a href="https://www.atl.nu/skog/svart-att-fa-betalt-for-hyggesfritt-virke/">högre pris för det hyggesfria virket</a>.

– Jag är skogsägare själv och generellt tror jag på mer hyggesfritt. Det skulle jag säga att vi gör på företaget också. Men det kan vara svårt att klara av rent produktionsmässigt, med avstånd och annat, säger Patrik Jonsson som är vd på sågverksföretaget Hjortkvarn Timber AB.

Patrik Jonsson, vd på sågverksföretaget Hjortkvarn Timber AB.

LÄS ÄVEN: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/professorn-vaga-ta-betalt-for-hyggesfritt/">Professorn om hyggesfritt: ”Våga ta betalt”</a>

Han är tveksam till en merbetalning som bygger på pris, varumärke och på att utmana det konventionella skogsbruket.

– Jag tror inte att vi ska hålla på och lansera varumärken som om det vore en produkt för korta trender. Ska vi hålla på och förändra skogbruket, då ska vi bara göra sådant som är bra på riktigt och då tror jag mer på att baka in det hyggesfria i de certifieringssystem som redan finns i dag.

Han får medhåll av Johan Winroth, vd på Derome Bygg & Industri.

– Jag är spontant tveksam. Jag tror att hyggesfritt behöver få en tydlig plats i den offentliga debatten om slutkonsumenten ska vara beredd att betala. Jag skulle säga att de kunder vi möter idag tycker att det fungerar bra och att ett köp av svensk råvara bidrar till en hållbar produktion.

Om fler börjar efterfråga hyggesfritt. Vad krävs isåfall av branschen?

– En väldigt tydlig certifiering av något slag, där man kan följa varornas väg. Vi behöver inte 7-8 olika certifieringar som alla slåss med varandra, som i andra hållbarhetsfrågor – det blir bara en massa byråkrati och pappersexercis. För det andra måste branschen få fram på ett väldigt tydligt sätt vad det skulle skapa för fördelar. Gemene man och gemene kvinna måste förstå fördelarna så att det blir substans i argumenten och inte bara en ideologiskt fråga, säger Johan Winroth.

LÄS ÄVEN: <a href="https://www.atl.nu/skog/svart-att-fa-betalt-for-hyggesfritt-virke/">Svårt att få betalt för hyggesfritt</a>

ATL har även sökt Stina Sandell, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på Holmen, som avböjer att medverka.

Johan Winroth, vd på Derome Bygg & Industri.

Sågverken går på högvarv och priset på de färdiga produkterna skjuter i höjden. Men branschen är skeptisk till merbetalt för hyggesfritt.– Jag är spontant tveksam, säger Johan Winroth, vd på Derome Bygg & Industri.

Sågverken går på högvarv och priset på de färdiga produkterna skjuter i höjden. Men branschen är skeptisk till merbetalt för hyggesfritt.