David Gustavsson

Som ATL tidigare berättat väntas drygt hälften av de utländska säsongsarbetare som normalt jobbar i svenska skogar att utebli i år. På torsdagen meddelade regeringen också att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/regeringens-besked-inreseforbudet-forlangs-med-30-dagar/">inreseförbudet till Sverige, från länder utanför Schengenområdet, förlängs</a> med 30 dagar.

<a href="https://www.atl.nu/skog/efter-coronautbrottet-arbetskraftsbrist-hos-manga-skogsvardsbolag/">Många skogsvårdsbolag har nu arbetskraftsbrist</a> och överväger att ta in svensk arbetskraft.

Men det finns oro. Den avtalsmässiga lägstalönen för till exempel planteringsarbetare ligger på 115 kronor timmen, enligt GS-facket. En del skogsvårdsbolag ställer sig frågande till huruvida svenskar kommer att godta en sådan lönenivå. De pekar också på stora merkostnader när oerfaren personal måste läras upp.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/skog/gs-facket-skogsarbetarnas-loner-slapar-efter/">GS-facken: Skogsarbetarnas löner släpar efter</a>

De skogsbolag och skogsägarföreningar som ATL varit i kontakt och som anlitar skogsvårdsbolag är generellt positiva till rekrytering av svenska röjare och plantörer. De kan också tänka sig att ta en del av de eventuella merkostnaderna.

Erik Viklund, skogsvårdschef på skogsägarföreningen Mellanskog, bedömer 60-70 procent av deras planerade planterings- och röjningsarbetena kan genomföras givet arbetskraftsbristen. De kan tänka sig att ta in gymnasieungdomar och "lokala mångsysslare" för att lösa bortfallen – liksom att ta en del av entreprenörernas kostnader för att utbilda oerfaren personal.

– Vi tittar också på om vi kan förenkla regelverken och göra tillfälliga undantag från certifieringsreglerna, som till exempel säger att våra plantörer och röjare måste ha gått en webbaserad skötselskola innan de får jobba åt våra entreprenörer. Nu ser vi om det kan lösas med mer arbetsledning ute i fält, säger Erik Viklund.

<h3>Sjunkande virkespriser påverkar betalningsförmågan</h3>

Att bo nära skogen man ska jobba i är en fördel, betonar Erik Viklund. Det kan försvåra en bred rekrytering till skogsjobb. Löneläget för plantörer och röjare säger han sig ”inte ha så starka åsikter om” så länge kollektivavtalen följs.

– Min bild är dock att betalningsförmågan saknas i hela sektorn, vilket bland annat beror på att virkespriserna sjunkit under lång tid och hela skogsnäringen har tvingats effektivisera sig.

Ida Bränngård, skogstjänstechef på Stora Enso med ansvar för skogsvård och tillsyn, uppger att bolaget har en personaltäckning på skogsvårdsområdet på omkring 80 procent i regionerna ”mitt” och ”sydväst”, medan täckningen i ”nord” är halverad.

Bristen har hittills främst lösts genom att bolaget flyttat över personal från röjning till plantering, men man har nu även inlett samarbeten med Arbetsförmedlingen i Falun och Bollnäs för att kunna rekrytera mer svensk arbetskraft. Hon säger sig inte kunna uttala sig om röjarnas och plantörernas lönenivåer ”då de regleras enligt kollektivavtal”.

– Men vi kräver att alla entreprenörer följer certifieringar, lagar och regler i skogsavtalet. Vi gör även egna revisioner och kontrollerar att avtalet följs genom både förbokade som oanmälda besök ute hos företagen, säger Ida Bränngård.

Henrik Holmberg, skötsel- och entreprenörsutvecklare på Södra, säger att skogsägarföreningen hittills inte stött på några störningar. I nuläget är det därför inte aktuellt att ta in svensk arbetskraft.

Han vill inte uttala sig om lönenivåer för plantörer och röjare, då det är "en fråga för förhandling mellan parterna i kollektivavtalet".

Mattias Torger, produktionschef på Sveaskog marknadsområde nord, räknar med en 75-procentig personaltäckning på planteringssidan, men att alla plantor ändå ska komma ner i backen utan större förseningar.

Vad gäller rekrytering av svensk arbetskraft hoppas Sveaskog i första hand kunna samverka med entreprenörer för att ta hjälp av gymnasieungdomar i planteringen och maskinförare med arbetsledningen. Intresset från gymnasieungdomar har lokalt varit stort. Han tror dock att det av logistiska skäl kan bli svårt att rekrytera personer som bor långväga från planteringsområdena och somliga avskräcks från fysiskt krävande skogsjobb.

– Men samtidigt är det viktigt att ha ett öppet sinne nu. Vi behöver visa upp oss mer lokalt och att det här med plantering kan vara ett bra sätt att tjäna pengar.

Hur ser du på löneläget?

– Lägstalönen är ett ”golv” och meningen är att man kan tjäna mera pengar på sitt ackord. Vi som uppdragsgivare måste se till att vi ger bra förutsättningar för ackordsjobbet ska ge en bra lön.

Fler skogsvårdsbolag kan behöva rekrytera svensk personal när utländsk arbetskraft uteblir till följd av coronautbrottet. Skogsbolag och skogsägarföreningar meddelar att de är redo att ta en del av kostnaden det medför.Men huruvida lönerna behöver höjas vill få uttala sig om.

Beredda att ta en del av merkostnaden – men oklart om det betyder höjda löner.

Skogsbolagen öppnar för mer svensk arbetskraft

Lantbruk

Skogsbolag och skogsägarföreningar är beredda att ta en del av merkostnaden – men oklart om det betyder höjda löner.