Mikael Marklund

Det finns cirka 20 000 mil skogsbilvägar i dag i Sverige och det tillkommer cirka 100 mil per år. Det som avgör om byggkostnaderna drar i väg eller inte är när under året vägen ska ge åtkomst till skogsråvaran, säger forskaren Mikael Bergqvist.

20 000 mil skogsbilvägar finns det i dag i Sverige. Det tillkommer också cirka 100 mil per år. Intresset från skogsägare är stort för hur dessa ska skötas, det visar inte minst <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/inventerar-10-000-mil-skogsbilvagar/">Biometrias stora inventering som omfattar 10 000 mil av dessa</a> vägar och som ska pågå till 2023.

Det finns många anledningar för skogsägare att fundera över hur de ska anpassas för att klara dagens – och inte minst morgondagens – krav. Det anser Mikael Bergqvist, forskare på Skogforsk.

– För de som ska bygga en ny väg gäller det att titta framåt. Både när det gäller industrins behov av ökad tillgänglighet över större delar av året och hur ett förändrat klimat ställer nya krav.

Många skogsbilvägar bröts när flottningen var ett vanligt sätt att transportera timmer till industrierna och lastbilsekipagen var kortare och tog mindre lass.

– Där försöker vi anpassa ett gammalt system till en ny tid. Bland annat genom att anpassa till exempel kurvor och vändplaner.

För den som ska göra en ny väg i dag är när under året den ska ge åtkomst till skogsråvaran en viktig fråga att ta ställning till.

– Det är det som avgör om byggkostnaden ska dra iväg eller inte. Ska man bara kunna köra ut under torra sommarmånader och när det är fruset på vintern, eller vill man ha åtkomst även när det är tjällossning eller höstregn?

Här har markägaren möjlighet att skapa mervärden om man har bra tillgänglighet till sin skog, menar Mikael Bergqvist.

En viktig fråga är också hur vädret förändrar sig i framtiden.

– Blir det ett blötare klimat är det viktigt att satsa på dränering och överbyggnad, men även att se till att trummor och broar klarar av en ökad vattenföring, säger Mikael Bergqvist.

Men kanske är det ännu viktigare att anpassa vägarna till ett torrare klimat.

– Ökar torkan blir det sannolikt mer angrepp av skadeinsekter och då blir det viktigt att få ut stora volymer under en kort tid. Likadant om det blir mera bränder. Ett bra vägnät underlättar dels släckningsarbetet, dels när stora volymer snabbt ska ut efter bränder. Då är det bra att ha vägnätet i bra skick. Det är stressigt nog i en sådan situation.

Med rätt insatser i förväg har en skogsägare större chanser att klara av om det blir stora och snabba förändringar eller förutsättningar.

– Men att hålla vägar i gott skick är en kostnad som måste ställas mot riskerna, så det är en avvägning man ställs inför.

Många parametrar ska vägas in. En är att det som gynnar skogsägaren inte alltid gynnar åkaren och tvärtom. Ju fler axlar på vägen och ju större anläggningsyta på däcken (lägre lufttryck), desto mindre slitage på vägen. Bra för skogsägaren men innebär ökade kostnader för åkaren som vill att ekipaget ska rulla så lätt som möjligt för att hålla nere bränsle- och underhållskostnaderna.

– CTI (Central Tyre Inflation) fungerar. Det blir lägre spårbildningar. Men sedan är frågan vad kostnaderna är i relation till vägunderhållet. Ur ett vägperspektiv vore det bästa om bilarna gick med flera axlar, breda däck, stora kontaktytor och ingen överlast. Men åkarna vill gärna köra energieffektivt. Det är ingen lätt ekvation, menar Mikael Bergkvist.

– Så länge energin är dyr kostar det mer att köra skotare längre sträckor i terrängen. Speciellt med det intensiva skogsbruk vi har i dag och om vägen går mellan flera skiften som ligger olika till i produktionscykeln. Det kommer hela tiden vara aktuellt med någon typ av åtgärd. Skogsbilvägarna kommer alltid att vara i fokus då de är den viktiga länken mellan skogen och industrin.

<h3>Så mycket läggs ned på skogsbilvägar</h3>De senaste sex åren har det lagts ned lika mycket pengar på nybyggnation och upprustning till högre vägklasser som på det löpande vägunderhållet. Det visar nya siffror från Skogforsk. De faktiska investeringarna för löpande vägunderhåll har ökat med 75 procent från perioden 2000-2004 till perioden 2015-2019. Samtidigt har investeringarna för nybyggnationer och standardhöjning av befintliga vägar ökat med 157 procent. Källa: Skogforsk.

Visst går det att räkna hem många åtgärder skogsägare gör för att förbättra sina skogsbilvägar. Det menar vägforskaren Mikael Bergqvist.

Många faktorer att väga in när åtgärder för att förbättra skogsbilvägar ska räknas hem, menar forskaren Mikael Bergqvist.