Torbjörn Esping

Skadedrabbad. Lennart Hagberg på Orust har fått stora och dyra skador i sin tallplantering. , Ellös. Många av ungskogen tallar har fått påhälsning av älgar.

Sista dagen på rävjakten i våras upptäckte han att älgarna hade betat av hans tallföryngring.

– Det stod bara döda stammar kvar, skeletten.

15 procent färska skador fick adderas till de gamla. 60 procent av tallarna är skadade under uppväxten. Lennart Hagberg beräknar att betesskadorna kostar honom över 150 000 kronor.

Lennart Hagberg ansökte om skyddsjakt, och lyckades trots motstånd från älgskötselområdet, få tillstånd till skyddsjakt av två fjolårskalvar i maj. Men tiden var knapp och älgarna hade flyttat.

– Vi kammade noll. Att komma åt de här ynglingarna är svårt, säger han.

Trots att Orust är en välarronderad ö med drygt 30 000 hektar jaktmark finns det vid sidan av älgskötselområdet också fyra licensområden som inte vill vara med i älgskötselområdet.

Älgskötselområdet har de två senaste älgjakterna grovt bommat sitt eget mål för kalvar, medan licensområdena har skjutit hela sin tilldelning på både vuxna och kalvar.

Lennart Hagberg, Sörbo gård, Ellös, Orust.

Roland Rutgersson, ordförande i Orust älgskötselområde, tycker i grunden ändå att man har kontroll på älgstammen.

– Vi har kanske haft lite för mycket älg, det har vi haft. Men nu gör vi en rätt så stor avskjutning i år mot föregående år, och så får vi se vad det ger. Kommande höst och vår kommer vi att följa upp med ny spillningsinventering och betesinventering för att se vilken effekt avskjutningen har resulterat i så vi kommer till det mål som är satt, säger han.

Förhållandet till Orust älgskötselområde har nu blivit så ansträngt att Lennart Hagberg ska lämna och gå med i Orust jaktlag i stället. Det jaktlaget får tilldelning direkt av ledningen för det stora älgförvaltningsområdet.

– Vi har väldigt mycket problem på Orust, vi har jätteproblem på grund av att älgstammen har blivit så stor, säger Odd Fredrikson, som själv har en gård på Orust och som också är ordförande i gruppen som förvaltar hela det stora älgförvaltningsområdet Västra Götaland 4 med över 130 000 hektar.

Han anser att älgförvaltningen fungerar dåligt på många håll, inte bara på Orust. Och det beror enligt honom på att många, många älgskötselområden inte gör sitt jobb med avskjutning och spillningsinventering.

För att öka jakten sparar älgförvaltningsgruppen en del djur, som de delar ut till jaktlag som skjutit fullt. Och Odd Fredrikson skulle önska att man använde avlysningsjakt i högre grad och gav jaktlag rätt att skjuta älgar som inte blivit skjutna på andra håll.

– Att det skjuts för dåligt beror enligt min mening på att vi inte följer upp med avlysningsjakt, så att de jägare som har bättre vett får skjuta mer.

Karl-Erik Becker, markägare i Falköping, har efter stora älgskador tvingats plantera gran på stora tallmarker. Han anser inte att det är bra att förvalta älgen i stora älgskötselområden och tycker att jakten ska bli fri.

– Vi måste gå tillbaka till den gamla generella jakten så att man får skjuta älgar på de marker där de är, säger han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/nedatgaende-spiral-for-tallen/">Omfattande viltskador på hallands tallar</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/okad-avverkning-men-mindre-gallring/">De är Sveriges flitigaste röjare</a>

VIDEO:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-tv-i-dag-farre-algar-skjuts-trots-skadorna/"> Färre älgar skjuts trots skadorna</a>

Skadorna ökar, men jakten minskar. Och jägarna bråkar. På ön Orust i Bohuslän fungerar älgförvaltningen dåligt. "Vi skulle dubbla avskjutningen, helt klart, det går totalt mot katastrof här", säger lantbrukaren Lennart Hagberg.

60 procent av Lennart Hagbergs tallar skadas under uppväxten. I våras totalförstörde älgarna tallföryngringen.