Johanna Mörtberg

De skadade buskiga tallarna har flera jämnstora toppskott i stället för ett normalt.

Karl-Anders Högberg, forskare på Skogforsk, leder projektet och hade gärna sett att vintern hade slutat tidigare så att inventeringarna hade kunnat komma i gång tidigare.

– Vi är nästan en månad sena på grund av vädret. Vi har varit ute i fält och tittat på plantorna och håller som bäst på med inventeringsinstruktionerna. Vi har kanske en månad på oss att hinna inventera, förklarar han.

Projektet att studera de buskiga plantorna ska pågå under ett år. I samarbete med Södra och Sveaskog ska slumpvis utvalda objekt i det berörda området som ligger i östra Småland och Östergötland, inventeras.

– Vi lägger ut provytor där vi bedömer plantornas växtsätt. Det vi framför allt vill veta är hur omfattande problemet med de buskiga tallplantorna är, säger Karl-Anders Högberg.

Forskarna kommer framför allt att titta på planteringar som gjorts under perioden 2014–2016 och självföryngringar som är från perioden 2009–2011. De skadade tallarna saknar ett tydligt toppskott, i stället har de flera jämnstora skott. Plantorna kan också ha onormalt många knoppar på toppskottet. Forskarna vet inte hur tillväxten för de buskiga tallarna påverkas, men många skogsägare är bekymrade.

– Det finns en utbredd oro att skadorna ska påverka den fortsatta beståndsutvecklingen och att problemen kan dyka upp i flera föryngringar, säger Göran Örlander, skogsstrateg på Södra i ett uttalande.

Karl-Anders Högberg är försiktig, han vill inte dra några slutsatser i förtid.

– Det finns många teorier om de buskiga plantorna. Till exempel har klimatet, olika skadegörare och förädlade plantor förts fram som tänkbara orsaker. Vi ska försöka ta reda på vad som har hänt, säger Karl-Anders Högberg.

Forskarna ska även studera plantorna i området i höst, för att se om de buskiga plantorna fortsätter att växa onormalt under årets växtsäsong.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/sa-ska-betesskadorna-minska/">Uppdraget – rädda tallen från älgarna</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/battre-foryngringar-men-mindre-variation/">Bättre föryngringar – mindre variation</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/mer-lovskog-kraver-skotsel-och-battre-ekonomi/">Mer lövskog ger mer jobb men sämre ekonomi</a>

Under de senaste åren har rapporter om buskiga tallplantor skapat oro och spekulationer bland skogsägare i Östergötland och östra Småland. Nu ska Skogforsk studera vad som har hänt med föryngringarna.

”Många skogsägare är oroliga, vi måste kolla vad som händer”, säger forskare.

Skogforsk vill lösa busktallarnas gåta

Skog

Under de senaste åren har rapporter om buskiga tallplantor skapat oro och spekulationer bland skogsägare i Östergötland och östra Småland. Nu ska Skogforsk studera vad som har hänt med föryngringarna.