Alexander Weimar

Under 2018 gick försäljningen av biodrivmedel ner med drygt fem procent, enligt siffror från Svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet. Men det har inte skrämt Sverige, som är ett av de länder i världen som satsar mest på biodrivmedel.

Många olika typer av forskningsprojekt är igång för att ta fram miljövänligare drivmedel. Störst succé har man i nuläget fått med restprodukter från matindustrin som till exempel matolja, fiskfett och animaliskt fett.

Men det finns problem. Företagen bakom den fossilfria dieseln, som till exempel HVO-100, har använt sig av PFAD, palm fatty acid destillate, en restprodukt från tillverkningen av palmolja som tidigare har haft skattereduktion. Denna har <a href="https://www.atl.nu/entreprenad/pfad-klassas-inte-langre-som-restprodukt/">regeringen nyligen tagit bort</a> då palmoljans miljöpåverkan ifrågasatts.

Det har fått blickarna att vändas mot skogen, där många typer av restprodukter kan användas för att ta fram etanol, biodiesel och biobensin. I dagsläget görs mycket HVO-100 på rapsolja vilket på grund av den stora efterfrågan är dyrt, och förhoppningen är att skogens produkter skulle kunna motsvara efterfrågan på längre sikt.

– Det finns många olika saker man kan skapa biodrivmedel av från skogsindustrins restprodukter. Dessa är till exempel lignin, svartluten, grot, bark och sågspån, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare inom biodrivmedel på Södra.

Kan detta göra att skogsägare i framtiden får mer betalt för sin skog?

– Absolut, mycket av det vi jobbar med just nu handlar om att öka lönsamheten och värdet på skogen. Det är främst industrins restmaterial som används och får de in mer pengar så kommer även skogsägare att kunna begära mer pengar för sin skog, säger Henrik Brodin.

<h3>Politiken gör biodrivmedel ekonomiskt möjliga</h3>

En av de största producenterna av biodrivmedel i Sverige är Preem som sedan flera år tillbaka haft ett samarbete med Piteåbolaget Sunpine för att ta fram biobränsle baserat på tallolja. Men företaget nöjer sig inte med det, utan har flera olika projekt på gång som använder sig av andra råvaror från skogen.

– Just nu planerar vi att bygga flera anläggningar, bland annat utanför Gävle där vi tillsammans med sågverksföretaget Setra ska ta fram biobränsle från sågspån. I Vallvik utanför Söderhamn planerar vi att bygga en anläggning för att tillverka drivmedel från lignin tillsammans med Rottneros. Vi beräknar att de anläggningarna är klara 2021-2022, säger Sören Eriksson, utvecklingsingenjör på Preem.

Företaget menar också att det är tack vare den politiska satsningen på förnybart som Preem vågar satsa mer på att utveckla anläggningar för biodrivmedel.

– Reduktionsplikten gör den här resan ekonomiskt görbar, säger Sören Eriksson.

Men det finns de som inte är helt sålda på biodrivmedel. I höstas publicerade två forskare en rapport i tidskriften Science där de bland annat menade att biodrivmedel av lantbruksprodukter gör mindre klimatnytta än att till exempel ha träd planterade.

Artikeln fick kritik från flera olika håll, bland annat av LRF, drivmedelsbolag, skogsbolag och andra forskare.

– Det var väntat att många skulle ha åsikter, säger Stefan Wirsenius, docent i miljövetenskap vid Chalmers i Göteborg och en av författarna bakom studien.

– Biodrivmedel är i sig inte dåligt. Till exempel talloljan som görs från restprodukter från massabruk är jättebra, men det rör sig om så små volymer. Det kommer att krävas enormt stora markarealer för att kunna mätta transportsektorn med biodrivmedel, och få länder har så bra förutsättningar för att skapa biodrivmedel som Sverige. Fordonstillverkarna kommer att fokusera på drivmedel som många olika länder kan producera eller har tillgång till – och då är det mycket enklare att mätta efterfrågan med till exempel el, fortsätter han.

Stefan Wirsenius menar i stället att biodrivmedel borde användas på områden där eldrift i nuläget är långt bort, som exempelvis flyg och sjöfart.

Henrik Brodin på Södra framhåller å sin sida att det inte behöver råda en motsättning mellan el och biodrivmedel.

– Vi ser att vissa av våra fordon kan gå på el vilket är jättebra, men våra tyngre fordon som kräver mer kraft och som inte kan laddas ofta kräver i nuläget diesel. Till de fordonen funkar biodiesel jättebra och till de mindre funkar elen. Det behöver inte vara antingen eller, säger han.

<h3>Skogsrestprodukter som kan användas till biodrivmedel</h3>Svartlut – restprodukt från sulfatmassabruken.Lignin – restprodukt från massaindustrin.Pyrolysolja - Går att utvinna ur till exempelvis sågspån från sågverk och massabruk.Tallolja – Restprodukt från tillverkning av pappersmassa vid sulfatmassabruk.Grenar och toppar - restprodukter från skogsavverkning.Källa: Preem

Biodrivmedel från sågspån, grenar och andra restprodukter från skogen har stor potential enligt flera aktörer i Sverige. Nu planeras flera nya anläggningar runt om i landet.