Hans Dahlgren

– Gå upp i trädhöjd direkt så finns det lite utrymme att manövrera på, säger Skogsstyrelsens Anton Holmström när han lämnat ifrån sig fjärrkontrollerna till drönarna.

Koncentration. Jan-Erik Gustafsson, inköpare på Vida lyfter försiktigt drönaren upp över trädtopparna medan Johan Hägerdal (t.v.), Pelle Ström och Sven Andersson väntar på sina turer.

Det är en grupp på sju man från skogsbolaget Vida som samlats i skogen några mil söder om Växjö för att i Skogsstyrelsens regi få testa att flyga och fundera över hur drönarnas fågelperspektiv kan effektivisera verksamheten.

– Det blir ju väldigt fina bilder, säger virkesköparen Pelle Ström när han tittar på den direktsända videon som kommer från drönaren och visas på en surfplatta.

I stormdrabbade Småland ser man genast ett tydligt användningsområde.

– Att ta bilder inför upparbetningen. Efter stormar blir det ju annars väldigt mycket spring, säger inköparen Jan-Erik Gustafsson.

Prova på. ”Syftet är att i alla fall att 300 skogsägare och entreprenörer ska få pröva på tekniken i år och nästa år”, säger Anton Holmström från Skogsstyrelsen. Här instruerar han Jan-Erik Gustafsson från Vida.

Projektet är ett EU-finansierat Leaderprojekt som pågår i år och nästa år. I Skogsstyrelsens regi ska minst 300 skogsägare och entreprenörer i Kronobergs län och delar av Jönköpings län få testa på att flyga drönare. Idéerna om hur redskapet ska kunna användas i skogen bubblar fram.

– Att titta på röjningsbehov, utförda röjningar, planteringar, körskador och kanske gallringsbehov, titta på var det är fuktiga partier inför planering av avverkningar. Det finns många olika sätt att använda den, säger Pelle Ström.

Fusklapp. Det är relativt enkelt att komma i gång med flygandet.

Vid kafferasten visar Anton Holmström upp en hopfällbar drönare som får plats i en väska som kan hängas i bältet.

– Om fem år skulle jag säga att säkert hälften av alla som jobbar i fält har en drönare. Förmodligen fler. Jag tror också att vi kommer att se en teknikrevolution med förändrade arbetssätt och att särskilt mjukvaran blir enklare att använda och mera anpassad till skogsbruk.

Varför vill Skogsstyrelsen att drönare ska användas mera?

– Vi använder dem för att effektivisera vår egen verksamhet, att få ut mera per skattekrona, men vi ser ju en jättestor potential för skogsbruket. Dt ska inte ersätta ditt fotarbete, men när du går så har du först ha kollat från luften så du vet exakt vart du ska gå och vart du inte behöver gå.

Skogsstyrelsens Anton Holmström förklarar medan Håkan Johansson flyger.

Anton Holmström visar också hur man ganska enkelt kan göra ortomosaiker automatiskt. På surfplattan ritar han upp ett område som ska kartläggas, trycker sedan på en knapp och drönaren lyfter automatiskt. Några sekunder senare börjar den flyga i sicksack över området.

– Den flyger i stråk fram och tillbaka och tar bilder med ett visst överlapp. Sedan plockas de ihop till en stor bild i ett datorprogram.

Gänget från Vida är ganska säkra på att de snart har drönare i sin arsenal.

– Absolut, vi hade en träff i somras med en kollega som börjat titta på detta. Så diskussionen fortsätter och det kommer säkert att bli drönare, säger Pelle Ström.

Mosaik. Genom att rita upp ett område på en karta kan man få drönaren att kartlägga det och skapa en så kallad ortomosaik där många bilder sammanfogas.

De drönare, som används i skogs- och lantbruket är oftast batteridrivna helikoptrar med fyra propellrar. Flygtiden med ett fulladdat batteri ligger på upp till 30 minuter beroende på modell.

Bildkvaliteten på de vanligaste konsumentdrönarna är i dag tillräckligt god för användningsområdet. Anton Holmström rekommenderar att man inte köper de allra billigaste utan siktar in sig på prissegmentet mellan 4 000 och 15 000 kronor.

Innan flygning bör användaren kolla upp lagar och regler och vilka eventuella begränsningar som gäller i luftrummet där drönaren ska användas. Generellt gäller en maximal flyghöjd på 120 meter och att du ska ha ögonkontakt med drönaren. Vid flygning utom synhåll krävs tillstånd från Transportstyrelsen.

De som jobbar i skogen är på väg att få ett nytt redskap i sin standardutrustning. Branschen har på allvar fått upp ögonen för drönare och Skogsstyrelsen är en av de aktörer som driver på för en ökad drönaranvändning.

Därför driver Skogsstyrelsen på för en ökad drönaranvändning.

Testpiloter fick smak för drönarliv

Skog

Skogsbranschen har fått upp ögonen för drönare och Skogsstyrelsen driver på för ökad drönaranvändning.