Torbjörn Esping

”Vi vill ha ett hela Sverige som lever, och det här är en industri som skapar jobb ute i landet”, säger Kerstin Hallsten, chefsekonom för Industriarbetsgivarna.

De senaste 25 åren har skogsbrukets och skogsindustrins andel av den svenska ekonomin minskat från 4 procent till 2,5 procent.

Även om man räknar med företag i andra branscher som är beroende av skogsnäringen, till exempel maskinhandel och redovisningstjänster, så är andelen av Sveriges BNP blygsam.

– Skogsnäringens andel av den totala ekonomin har minskat något, andelen är nu kanske runt 3 procent, säger Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.

Kerstin Hallsten, chefsekonom för Industriarbetsgivarna.

Förklaringen till nedgången i andel av BNP är inte att skogsnäringen gått kräftgång. Sågade trävaror har ökat med 109 procent. Papper och massa 50 procent. Men det övriga näringslivet har ökat ännu mer, med 183 procent på 25 år.

– Det är ett problem för skogsägaren. Med låga förädlingsvärden i industrin så blir betalningsförmågan för virket låg. I fasta priser har priset för virket sjunkit dramatiskt och kontinuerligt, säger Sten Nilsson, professor och knuten till Internationella institutet för tillämpad systemanalys i Wien.

Skogsindustrins ekonomiska styrka är exporten. Det senaste året har man exporterat papper, massa och trävaror för 145 miljarder kronor. Och eftersom de flesta råvarorna hämtas från Sverige blir handelsöverskottet med utlandet stort, över 100 miljarder kronor. Vore det inte för skogsindustrin så skulle Sverige ha gått back vartenda år de senaste 10 åren.

Att en stor andel av produktionen exporteras, och till flera olika länder, bidrar också till en ökad motståndskraft för skogsindustrin. Om alla leveranser går till inhemsk konsumtion, eller enbart till ett land, blir en industri mer sårbar då efterfrågan kan komma att variera mer.

Även när det gäller sysselsättningen är skogsnäringen minskande och liten ur ett nationellt perspektiv. Enligt senaste statistiken från 2018 jobbar drygt 100 000 personer i skogsnäringen.

Jobben på bruken minskar stadigt, men ökar på sågverken. Och har ökat och är faktiskt flest ute i skogen.

Kerstin Hallsten pekar på den regionala betydelsen av jobben inom skogsnäringen.

– Vi vill ha ett hela Sverige som lever, och det här är en industri som skapar jobb ute i landet.

Men kanske kan skogsnäringen komma igen och öka sin andel av BNP.

Under coronakrisen 2020 klarade sig skogsindustrin, och särskilt sågverken, bra och bättre än andra branscher.

Och framöver kan fokuseringen på hållbarhet tala för skogen. Skogen tar upp koldioxid motsvarande hela Sveriges utsläpp, och den biobaserade skogsindustrin kan ha lättare än andra branscher att bli hållbara.

Samtidigt finns mål om biologisk mångfald och sociala hänsyn som gör att skogsnäringen inte kan växa så mycket som den skulle kunna göra annars.

– Men om man menar allvar med klimatmålen, då borde man kunna låta skogsnäringen växa starkt. Och jag tror att man kan göra det och fortfarande bibehålla biologisk mångfald, säger Kerstin Hallsten.

– Javisst ska vi låta näringen växa. Om vi kan göra det hållbart och om skogsindustrin kan öka sin betalningsförmåga för virket. Någon måste betala för en ökad skogsproduktion och avverkning så att det blir lönsamt, säger Sten Nilsson.

Skogens betydelse för Sveriges ekonomi har minskat med en tredjedel på 25 år.– Det är ett problem för skogsägaren, säger professor Sten Nilsson.

Skogens betydelse för Sveriges ekonomi minskar

Lantbruk

Minskat med en tredjedel på 25 år: ”Ett problem för skogsägaren”.