Ulf Aronsson

”Inga träd växer till himlen”, brukar det heta. Men åtminstone för marken de står på pekar prisutvecklingen åt det hållet. På 25 år har prislappen på en svensk medelfastighet, cirka 50 hektar skog varav 10 hektar impediment, ökat från knappa miljonen till 4,5 miljoner kronor i Götaland. Realt är ökningen något lägre, men det är ändå en svårslagen utveckling.

Startskott för uppgång var skattereformen 1994. Då blev beskattningen av enskilda näringsidkare mer lik den som gäller för aktiebolag. Det blev mer lönsamt att vara skogsägare, men gjorde också skogen mer intressant som investering. Och det insåg många när IT-bubblan sprack vid millennieskiftet, vilket bidrog till att driva upp priserna. I början på 2010-talet kom en inbromsning, men sjunkande ränta gav ny fart åt ökningen för att i fjol resultera i nya rekordnivåer.

Prisnivån visar att det är andra värden än skogsbruk som lockar. Enligt LRF Konsult var snittpriset för skogsmark i Sverige i fjol 449 kronor per skogskubikmeter. Enligt Skogforsk var den genomsnittliga intäkten för virke vid väg cirka 450 kronor per kubikmeter 2018. Drar man av kostnader för drivning, skogsvård, vägar med mera på 230 kronor så landar rotnettot på 220 kronor per kubikmeter. Men då är rotnettot räknat på kubikmeter fast under bark, som bara är 83 procent av en skogskubikmeter, så den slutliga vinsten per kubikmeter hamnar långt under hälften av priset på skogsmarken.

Den stora skillnaden mellan skogspris och intäkter från skogsbruk innebär att skogen kan vara mer värd om den står kvar än om den avverkas. Prissänkningen på en avverkad fastighet är helt enkelt större än förtjänsten av att sälja virket. Men det resonemanget är bara relevant för de som tänker sälja sin skog, och det är inte många som vill. Enligt LRF Konsults Skogsbarometer kan bara 3 procent av skogsägarna tänka sig att sälja skogen på den öppna marknaden.

Underutbud är en orsak till att skogspriserna ser ut att hålla i sig. En annan är ökat intresset från skogsbolag och institutionella investerare. Södra har köpt 100 000 hektar skog i Lettland och SCA 30 000 hektar i Estland och Lettland. AMF köpte 300 000 hektar skog från Billerud Korsnäs och Folksam har investerat över 1,5 miljarder kronor i skogsfonden Silvestica, som på kort tid köpt 54 000 hektar skog runt Östersjön. Och även om bolagsmark och privatmark är skilda marknader så ger stora affärer stora rubriker som driver upp intresset.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/skog/skogskopare-med-valfylld-kassa/">De ska köpa skog för 5 miljarder</a>

Samtidigt har skogsindustrin de senaste åren investerat 45 miljarder kronor, och den svenska produktionskapaciteten av KL-trä kommer inom kort ha ökats från 30 000 till över 300 000 kubikmeter per år. Det borgar för hög efterfrågan på virke framöver.

Lägg till det en växande bioekonomi och fortsatt låga räntor så är det svårt att se att skogspriserna ska börja vika nedåt. En osäkerhet är politiska beslut, i nuläget mer från EU än nationellt. Men förhoppningsvis inser även EU att vi nu behöver förnyelsebara råvaror mer än någonsin.

Efter 25 år av stigande priser på skogsmark är frågan när trenden bryts. Men just nu finns inte mycket som tyder på att kurvan ska vända nedåt.

Varken stormar, insekter eller vikande rotnetto verkar hindra priserna på skog att fortsätta sträva uppåt.

Svårslagen utveckling för skogsmark

Marknad

Efter 25 år av stigande priser på skogsmark är frågan när trenden bryts. Men just nu finns inte mycket som tyder på att kurvan ska vända nedåt.