Malin Eborn

Malin Gustavsson poserar vant för Lantmannens fotograf. Som ung, prisbelönt mjölkbonde drar hon till sig mycket uppmärksamhet och många medier har varit här innan. Men öppenheten är också en mycket medveten strategi, det berättar hon för tidningen Lantmannen.

– Vi lantbrukare ska inte vara rädda för att visa upp vad vi gör. Det är viktigt att människor får se att det inte pågår något fuffens i våra så kallade djurfabriker, säger hon.

Sedan Malin Gustavsson tog över gården för sex år sedan har hon börjat med att bjuda in skolbarn varje år. Hon håller också föreläsningar för äldre barn och vuxna och väjer då inte för svåra frågor som till exempel hur slakten går till. Men då berättar hon samtidigt att hon själv också kan tycka det är jobbigt att skicka djur till slakt och därför har åkt med slaktbilen för att försäkra sig om att det går till på bästa möjliga sätt.

För sex år sedan, 20 år gammal, tog hon över mjölkgården i Ryssby, Småland. Nu driver hon ekologisk mjölkproduktion med 80 mjölkande kor inklusive egen rekrytering. Flera gånger i veckan skildrar hon livet på gården Östraby Skattegård för sina drygt 1000 följare på Facebook.

Med sitt stora engagemang både för korna och för svenskt jordbruk är det lätt att tro att lantbruksyrket varit en dröm sedan barnsben. Men uppväxten på gården fick motsatt effekt.

– Jag tyckte att det var jättejobbigt. När jag kom till skolan och hade uppsatt hår fick jag höra att det var en ko som slickat mig, säger hon.

Malin Gustavsson skildrar bondelivet på gårdens Facebooksida. Här delar hon också artiklar om fördelar med svensk produktion som kanske annars bara når ut i lantbrukskretsar. Hon deltog också aktivt i debatten när mjölkpriset var som lägst och figurerade både i kvällstidningar och i lokal press.

Men en skidolycka på en friluftsdag under högstadiet fick saker att vända. Malin Gustavsson blev pååkt, bindningen löste inte ut och knät vred sig ett helt varv. Läkaren berättade att det fanns risk för att hon inte skulle kunna springa igen, vilket var en tuff dom för en aktiv tonåring. Hon fick därmed sluta med fotbollen. I stället för att cykla till stallet tvingades hon ta traktorn till arrendegården där hästarna och korna fanns.

– Då kom jag på hur roligt det var att köra traktor. Pappa bad mig också slänga till korna lite mat när jag var där och jag upptäckte hur mysiga de var, säger hon.

Malin Gustavsson stora engagemang både i den egna gården och för svenskt lantbruk har prisats ett flertal gånger. Men det har inte alltid varit så lätt att driva gården själv som ung tjej då hon också mötts av fördomar att hon inte skulle klara att driva gården lika bra som om hon varit en man.

Det blev en slags revansch när Malin Gustavsson fick köra traktor över skolgården och hela klassen klättrade upp för att porträtteras på en temadag om framtidsyrken.

För sex år sedan, när naturbruksgymnasium och driftsledarutbildning var avklarade, började hon ta över driften av gården, först mjölkproduktionen och sedan växtodlingen i nästa steg.

– Pappa var jättetrött på lantbruket och jag ville bestämma själv, säger hon.

Men det var inte helt lätt att driva gården som ung tjej och hon möttes av en hel del fördomar. Till exempel frågade säljare efter hennes pappa eller man när det skulle göras affärer.

– Men dessa kastade jag ut direkt och har inte anlitat dem sedan dess, säger hon.

När andra tjejer körde moped till festen tog Malin Gustavsson familjens traktor. Klasskamraternas hån mot att vara bonde i tidiga skolår har sedan tonåren vänts till en stolthet över bondeyrket och ett stort engagemang för svensk livsmedelsproduktion. Hon är i dag ordförande för LRF ungdomen i Sydost.

En viktig förändring efter övertagandet var att sälja en stor del av maskinparken och leja in tjänster i vallodlingen i stället. Orsaken var att hon ville lägga fokus på det hon är duktig på och tycker är roligast, vilket är arbetet med korna. En annan arbetsbesparande investering är mjölkroboten som installerades förra julen.

– Den var en dröm när det kom hit. Att slippa vara bunden vid mjölkningen, säger hon.

För korna innebar byggåret när roboten installerades att mjölkproduktionen har minskat från 9700 ECM (energikorrigerad mjölk) till 9300 ECM. Nu har produktionen börjat stiga igen och de prioriterade målen är att komma upp på 10 000 ECM och få kotrafiken att flyta bättre framöver. För detta har hon en rådgivare till hjälp. Som ensamföretagare är det viktigt att bygga upp ett kluster av kunniga människor omkring sig menar hon. I dag handlar det inte längre enbart om att vara duktig på själva mjölkproduktionen och odlingen. Som lantbrukare måste man behärska en mängd andra saker som till exempel att sköta inköp och förhandla med banken.

– Det krävs så mycket mer av en lantbrukare nu än tidigare så att det nästan är omöjligt. Men jag gillar verkligen utmaningar och som lantbrukare kan du alltid bli lite bättre, säger hon entusiastiskt.

Fotnot: Det här är en premiumartikel från tidningen Lantmannen. <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1">Teckna prenumeration här</a>.

En viktig förändring efter övertagandet var att sälja en stor del av maskinparken och leja in tjänster i vallodlingen i stället.

Gården i Småländska Ryssby har funnits i familjen i fyra generationer. Här bedrivs mjölkproduktion med cirka 80 kor inklusive egen rekrytering. Totalt brukas 150 hektar för grovfoderproduktion och 50 hektar är betesmark. Även 70 hektar skog ingår. Allt kraftfoder köps in. Gården har brukats ekologiskt sedan 1995. 2008 byggdes en ny lösdrift. 2011 tog Malin Gustavsson över driften efter sin pappa och sålde många av maskinerna. Traktor (Case MXU 135), plog, vält och slåtterkross finns kvar annars lejs de flesta tjänsterna i grovfoderproduktionen in. För knappt ett år sedan installerades en mjölkrobot på gården. I dag har Malin Gustavsson inga anställda men avbytare tas in någon gång i månaden. Sambo, mamma och pappa hjälper också till utanför sina heltidssysselsättningar.

Hon bjuder in skolklasser till gården, använder sociala medier och deltar i reklamkampanjer. För Malin Gustavsson är öppenhet en nyckelfråga både för gården och för svenskt lantbruks framtid. Det här är en premiumartikel från tidningen Lantmannen.

Hon öppnar upp gården för skolklasser och är aktiv i sociala medier för att berätta om lantbruk till allmänheten. Att hon blev bonde själv beror dels på en slump - och en skidolycka. Det här är en premiumartikel från tidningen Lantmannen.

Öppenhet är Malins taktik

Företagande

Det var nästintill en slump att Malin Gustavsson valde att ta över släktgården. En skidolyckan fick henne på andra tankar.