Marcus Frennemark

Fyrverkeri, vackert men också skrämmande.

Nyårsnatten fruktas av många djurägare, oavsett om en är ägare till produktionsdjur eller sällskapsdjur. Under några timmar skjuts det fyrverkerier för stora pengar och årligen skadas ett hundratal personer så illa att de tvingas söka akut läkarvård.

Även många djur råkar illa ut. Efter nyårsnatten 2017/2018 kunde ATL berätta om <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/nyarsfirande-skramde-djur-till-dods/">flera djur som skadats så illa att de tvingades avlivas</a>.

Sedan dess har regelverket kring fyrverkerier skärpts. Sedan 1 juni 2019 krävs tillstånd från kommunen samt en särskild utbildning för den som ska använda raketer med styrpinne. Raketer med mer än 75 gram knut, så kallade miniraketer och smällare är helt förbjudna.

För de raketer som fortfarande får köpas och hanteras utan tillstånd – exempelvis bengaliska eldar och så kallade tårtor – råder strikt 18-årsgräns.

Denna regelskärpning välkomnas av LRF, som gärna kikar mot Norge när det gäller fyrverkerier. I vårt västra grannland är lagstiftningen kring fyrverkerier mer restriktiv och raketer på pinne förbjudna. Dessutom är det bara tillåtet med fyrverkerier från klockan 18 på nyårsafton till klockan 02 på nyårsdagen.

Anders Drottja är ansvarig för säkerhet och krisberedskap på LRF. Han ser begränsningen av vilka som får hantera pinnraketer som ett steg i rätt riktning.

– Det minskar förstås risken att raketerna hamnar fel och kommer in under tak eller liknande. Varje skärpning är åt det bättre hållet, men det här påverkar kanske mest storstadsbuset. De fyrverkerierna man fortfarande får köpa och skjuta av skrämmer ju i alla fall djur, säger Anders Drottja till ATL.

Även Brandskyddsföreningen är nöjd med att reglerna har stramats åt för hur pinnraketer får hanteras. Det höjer brandskyddet generellt i samhället.

Inom Lantbrukets Brandskyddskommitté, LBK, som är en särskild del av Brandskyddsföreningen, har inte fyrverkerier diskuterats specifikt. Det finns många andra och vanligare orsaker till bränder inom lantbruket.

– Vi har inga stora problem inom lantbruket med bränder orsakade av fyrverkerier. Då är skräpeldning på våren ett betydligt allvarligare problem, säger Björn Björkman, handläggare på LBK, till ATL.

Thailändska lyktor, khom loys, har seglat upp som ett djurvänligare alternativ till traditionella fyrverkerier. Och det stämmer till viss del. De exploderar inte och orsakar inga bränder, men det gäller att se upp med vad de är gjorda av. Det finns fortfarande konstruktioner i ståltråd och här kan nedfallna metallrester leda till skada hos betande djur, eller om de så småningom hamnar i fodret.

Sverige har en del att lära av Norge, menar LRF. Där har man infört skyddszoner kring djurhållande gårdar och betesdjur. Där är det överhuvudtaget inte tillåtet med fyrverkeri.

Sådana zoner borde på sikt införas också i Sverige, anser Anders Drottja.

– Hade vi områden med förbudszoner skulle det också bli enklare att lagföra den som överträder förbudet, säger han.

Nyårsfirande är för många människor synonymt med fyrverkerier. Men för djurhållare kan nyår och fyrverkerier innebära oro och skrämda djur.LRF vill se fyrverkerifria zoner för djur på stall och bete.

LRF vill ha fyrverkerifria skyddszoner: ”Skulle bli enklare att lagföra den som överträder förbudet.”