Cecilia Lönnell

Hur blandskog genom ett komplicerat ekologiskt samspel kan hämma skadeinsekter som den röda tallstekeln är temat i Davide Bellones avhandling.

Han har studerat i vilken mån tallstekeln hämmas av bättre motståndskraft hos träden respektive ökad förekomst av skadeinsekternas naturliga fiender, som smågnagare i blandskog respektive bestånd med en trädart.

Skadeorganismer kan utgöra ett växande hot mot svensk skogsskötsel.

Davide Bellones analyser pekar på att bättre motståndskraft hos träden inte är förklaringen till de minskade skadeangrepp som konstaterats i blandskog. Blandskogsmiljö gynnade däremot stekelns naturliga fiender.

– När skogen diversifieras kan det ge indirekta goda värden, säger Davide Bellones handledare Christer Björkman, till ATL, och fortsätter:

– En effekt vi har sett är att död ved på marken kan gynna insekternas naturliga fiender som smågnagare, så att de blir både fler och mer effektiva och det i sin tur minskar risken för skadeangrepp.

Bellone och forskargruppen fann dock även att sambanden mellan tallstekelns livscykel och skogens sammansättning är komplicerade. Det påverkas bland annat också av hur tätt träden står.

Miguel Redondo, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

<h3>Ett hot mot världens skogsekosystem </h3>

Klimatfaktorer som nederbörd och årsmedeltemperatur påverkar utbredning och artsammansättning för den svampliknande Phytophthora, visar Miguel Angel Redondo i sin avhandling som presenteras fredagen den 27 april.

Nya introduktioner av Phytophthora arter utgör ett hot mot skogsekosystem världen över. Tidigare har vi i det kalla nordiska klimatet inte behövt oroa oss för de allvarligare arterna av Phytophthora, men i en snar framtid kan läget genom klimatförändringar vara helt annorlunda.

Redondo påvisar i sin avhandling förekomst av fem Phytophthora-arter i Sverige, nämligen P. plurivora, P. cambivora, P. cactorum, P. x alni och P. uniformis. Samtliga kan klassas som invasiva arter. Förekomsten av tre av dessa arter var högre i urbana miljöer jämfört med i naturliga skogar.

Detta indikerar att antropogena aktiviteter utgör viktiga spridningsvägar under invasionen. Den köldkänsliga P. x alni var begränsad till de sydligaste delarna av Sverige med mildare vintrar, medan den mer köldtoleranta P. uniformis hittades utbredd över hela det studerade området som inkluderade mellan-Sverige. Hur deras utbredningsområden såg ut påverkades av nederbördsförhållanden.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/vikande-trend-for-granbarkborre/">Vikande trend för granbarkborre</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/slemmaskens-gift-kan-bli-framtida-vaxtskyddsmedel/">Växtskyddsmedel från Sveriges giftigaste djur</a>

<h3>Miguel Ángel Redondo </h3>Aktuell med: försvarade fredag den 27 april sin doktorsavhandling ”Invasion biology of forest Phytophthora species in Sweden”.Var: Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Sveriges LantbruksuniversitetLänk till sammanfattning av avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/15389/<h3>Davide Bellone</h3>Aktuell med: försvarade fredag den 20 april sin doktorsavhandling ”Forest management to mitigate the risk of pest damage”Var: Institutionen för ekologiLänk till sammanfattning avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/15384/

Skadeorganismer kan utgöra ett växande hot mot svensk skogsskötsel i och med klimatförändringar. Ämnet är huvudtema för två doktorsavhandlingar som i dagarna presenteras på SLU.

Skadeorganismer kan bli ett växande hot mot svensk skogsskötsel när klimatet ändras. Två doktorsavhandlingar på temat presenteras vid SLU i dagarna.

Forskare djupdyker bland skadeorganismer

Arbetsliv1

Ökad kunskap kring skadeorganismer som med klimatförändringar kan utgöra ett växande hot mot svensk skogsskötsel. Det är ett huvudtema för två doktorsavhandlingar som i dagarna presenteras på SLU.