Anna Nilsson

Nematoder är de talrikaste flercelliga djuren på jorden. Skadegöraren Meloidogyne chitwoodi hittades för första gången i västra Blekinge hösten 2017. Under våren har den även hittats i jordprov öster om Kristianstad. Men storleken på infektionen i fältet med den första förekomsten, tyder på att den kan ha funnits där i 20 års tid. Nematoden kan vara spridd inom hela fabrikspotatisens odlingsområde.

Värdväxtkretsen är bred, bäst gillar den potatis och tomat men den kan också leva på morot, korsblomstriga grödor, sockerbetor och medlemmar av gräsfamiljen, däribland stråsädesslagen, samt åtskilliga ogräs. Sockerbetor och korn anges vara de sämre värdväxterna.

Den beskrevs första gången i USA 1980 i delstaterna Oregon och Washington vid Columbiafloden, vilket gav den det amerikanska namnet ”Columbia root-knot nematode”. Den är ett betydande problem för potatisodlingen i området. Illustrationer visar att den kan ha funnits i Nederländerna redan på 1930-talet.

I Europa har denna art av rotgallnematoder tidigare hittats i Belgien, Frankrike, Nederländerna och Tyskland.

Den har asexuell förökning, det vill säga förökning utan befruktning. Den övervintrar som ägg och juveniler. Cirka 90 procent av äggen kläcks första året. Hittar juvenilerna ingen värdväxt dör de, och en del ägg kläcks först nästa år. De tar sig in i växternas rötter och ger där uppsvällda honor som bildar ägg, 500 ägg inte är ovanligt. Den första generationen anges kräva 600-800 daggrader beräknat på bastemperaturen 5 grader C, vilket bör innebära bortåt tre generationer per år i Sydsverige.

På underjordiska delar av angripna växter bildas små knutor, galler, som innehåller honor. På potatisrötter blir det dock knappt någon gallbildning alls utan honorna med äggsäckar ses först som vita knappnålshuvudstora prickar på rötterna (kan kanske förväxlas med honor av potatiscystnematoden). De mörknar efterhand. Potatisknölar och rotfrukter blir buckliga av en kraftig gallbildning. Skalas en potatisknöl syns honorna som ljusbruna prickar under skalet. Skador på potatisknölar uppkommer främst på sena sorter eller på tidiga sorter, som ligger kvar i marken en tid.

Nematoderna kan bara förflytta sig själva några centimeter. Den viktigaste långväga spridningen är med potatisutsäde. Annat planteringsmaterial, jord, maskiner och redskap och vattenströmmar är också spridningsvägar.

Nematoden är svår att upptäcka, den är svårbekämpad och nästintill omöjlig att utrota från ett odlingsområde.

Meloidogyne chitwoodi klassificeras som karantänskadegörare och ska därmed hanteras enligt växtskyddslagen. Jordbruksverket anger bekämpningsåtgärder. Förebyggande åtgärder är friskt utsäde och att använda förfrukter som är mindre bra värdväxter, under våra förhållanden främst korn. Det finns också särskilt framtagna, resistenta sorter av oljerättika, som kan användas för sanering.

Källa: Stig Andersson, före detta. statsagronom i nematologi vid SLU, och Jordbruksverket

Detta är en artikel ur tidningen Lantmannen nr 7 i ett tema inför Borgeby fältdagar. Mer om Lantmannen och prenumeration, klicka här:

<a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1">https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1</a>

Rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi är en skadegörare som bland annat angriper potatis och morötter. Den hittades i Blekinge 2017 men den kan ha funnits betydligt längre i Sydsverige, skriver Lantmannen.

Nematoden är svårupptäckt, svårbekämpad och nästan omöjlig att utrota från ett odlingsområde.