Jerry Simonsson

Höstrapsarealerna minskar enligt prognosen från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare.

– Vi har i vår marknadsgrupp samtal med industrin och stämt av hur marknaden se ut och ifrån försåld utsädesmängd indikerar det en höstrapsareal på under 100000 hektar jämfört med 105000 i år, vilket var något av ett rekordår, säger Lars-Johan Merin, ordförande i Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO).

Höstraps sås redan i augusti, ofta under den tidigare halvan.

Nedgången ser Lars-Johan Merin som ganska naturlig med tanke på årets rekordarealer, men säger att Kemikalieinspektionens avslag på dispensansökan för tillväxtregleringsmedlet Toprex och förbudet mot betning med neonikotinoider påverkar odlingen.

– Det är naturligtvis dels en anpassning till marknaden, men med ett tillväxtregleringsmedel skulle vi haft ett prima instrument att säkra övervintringen och ge oss samma förutsättningar som i våra grannländer i Baltikum, Tyskland och Danmark, säger Lars-Johan Merin, och tillägger att vårrapsodlingen i princip upphört sedan förbudet med att beta med neonikotinoider infördes.

Vårrapsarealerna har på några år minskat från 50000 hektar till bara 7000 hektar i år.

Kemikalieinspektionens avslag på dispensansökan tolkas dock vara av den mildare arten och öppnar möjligheter för ett godkännande genom att det är tillåtet i våra grannländer i den så kallade norra zonen.

– Problemet var att vi inte uppfyllde kraven för dispens, men det öppnar för firmor som har tillväxtreglerande medel som de har registrerade i våra grannländer i norra zonen att ansöka om ömsesidigt erkännande (i Sverige) och vi för en dialog med firmorna om våra behov, säger Albin Gunnarson på SFO.

Albin Gunnarson är spannmåls- och rapsodlare i Klockrike och är en av dem som inte kommer att odla höstraps för skörd 2018, men det beror inte på bristen på medel att kontrollera odlingen.

– För oss är inte Toprex avgörande, för min del beror det på att jag hade förfrukter som inte blev klara. Men för svenska rapsodlare betyder förbudet att vi förlorar i snitt 500 kilo per hektar. Det har försök vi gjort visat, säger han.

Odlarna får dock i dagsläget bra betalt för rapsen i jämförelse med pressade spannmålspriser och den passar bra in i växtföljden vart femte till sjätte år och Albin Gunnarson planerar nästa år att återigen odla 30-40 hektar raps.

Den tillväxt i höstrapsarealerna vi sett på senare år har skett i Mellansverige medan de stora rapsarealerna fortfarande finns i södra Sverige.

Årets rapsskörd ser hittills bara ut och SFO:s egna inrapporterade värden visar på en snittskörd kring 3,6 ton per hektar, baserat på resultat från 266 inrapporterade gårdar med drygt 7400 hektar.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/han-valjer-bort-hostrapsen/">Han väljer bort höstrapsen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lantmannen-kritiseras-for-brister-i-spannmalshamtning/">Kritik mot lantmännen för sen hämtning</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/teknik/solceller-bra-for-foretaget/">Solceller bra för företag</a>

De sådda höstrapsarealerna ser ut att minska med cirka fem procent från toppåret i år, då arealerna varit rekordhöga, enligt en preliminär prognos från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare.

Branschorganisation pekar på minskning med 5 procent.

SFO-prognos visar på lägre höstrapsarealer

Växtodling

SFO-prognos visar att höstrapsen går ned jämfört med tidigare rekordår.