Joakim Rådström

Ljubomir Durdevic och Miroslav Durdevic på Jajeprodukt.

Med en inhemsk marknad på sju miljoner invånare drömmer serbiska lantbrukare om tillträde till jättemarknaden runt hörnet – den europeiska med runt 750 miljoner invånare.

Ljubomir Đurdević, som driver en äggfarm med 72 000 kycklingar utanför Čenej i norra Serbien är beredd.

– Så snart vi ser en stabil marknad kan vi öka till 120 000 djur inom sex månader – allt är egentligen förberett, säger han.

Han har byggt upp sitt eget äggproduktionsföretag Jajeprodukt från grunden och har i dag en modern och imponerande anläggning med fodertillverkning, två hönshus och till och med egna äggbutiker inne i Novi Sad.

– Med äggbutikerna kan vi kontrollera priset bättre än när vi säljer med dålig marginal till stormarknadskedjorna, säger Ljubomir Đurdević.

Engagerade i företaget är också de numera vuxna sönerna Miroslav, som är kvalitetschef, respektive Aleksandar, som arbetar som försäljningschef. Jämte marknadsdirektören Alek Garčević och produktionschefen Vladimir Mišić leder familjen ett framgångsrikt lantbruksföretag.

ATL får besöka hela anläggningen. I en stor lokal inspekteras äggen med ny värmekamerateknik innan de sorteras och packas. Tre personer arbetar samtidigt inne i rummet, varav en sitter med fokuserad blick inne i kamerabåset.

Här finns också stora kylrum, där äggkartonger från golv till tak väntar på nästa lastbilstransport in till Novi Sad. I en foderproduktionsanläggning tillverkas foder med sojamjöl och olja, några silos invid rymmer tonvis med pellets. Foderpelletstillverkningen övervakas och styrs med avancerad IT, där tydliga flödesscheman för insatsmaterialen visas på skärmar.

Hönshusen rymmer flera ställbara rader med hönsburar från Big Dutchman – varav flertalet dock av den gamla, icke-EU-anpassade typen. Inga sittpinnar, reden, sandbad eller klonötare där. Flera av djuren har också ganska illa åtgångna fjäderdräkter.

– När det är dags kan vi byta burarna – när vi kan sälja äggen för 25 istället för 10 eurocent per styck, säger produktionschefen Vladimir Mišić apropå burinredningarna.

Jajeprodukts bristfälliga burstandard är dock på intet sätt unik – så sent som 2012 hade enligt nyhetssajten Euractiv mindre än en procent av Serbiens fjäderfäuppfödare burar som tillgodosåg EU-kraven. Och där EU-bönder 1999 fick hela tolv år på sig att byta ut sina burar mot den nya burstandarden fick serbiska uppfödare år 2010 endast 18 månader på sig att uppdatera burinnehavet.

“Jag vet att det skulle vara trevligt att köra en Mercedes, men vi har inte råd med någon. Äggbönderna har inte lyckats köpa ny utrustning”, kommenterade det serbiska fjäderfäuppfödarförbundets ordförande Rade Škorić situationen 2012.

Och situationen kan te sig orättvis – medan serbiska fjäderfä- och grisbönder inte ens får transportera sina produkter över EU-mark på grund av bland annat salmonellabestämmelser, får EU både frakta och sälja sina varor i Serbien.

– Hela vår jordbruksproduktion gick ned. Det är ett enormt problem, säger marknadsdirektören Alek Garčević om hur det blev när Serbien närmade sig EU och tillät unionen att sälja sina produkter i landet.

Samtidigt äger ett långtgående harmoniseringsarbete rum mellan serbiska myndigheter och EU. Många detaljer behöver diskuteras: exempelvis är Serbien det enda landet i regionen som inte ursprungs- eller datummärker sina ägg, vilket behöver ändras om landet ska få tillträde till EU.

– Vi är redo för det, men reglerna är ännu inte sådana, säger Miroslav Đurdević angående äggmärkningskriteriet.

Jajeprodukt-teamet står med andra ord beredda i startgroparna om och när Serbien vinner inträde till EU som fullvärdig medlem. Men allra mest hoppfulla – om de visste hur deras villkor kunde förbättras – torde kycklingarna själva vara.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/klimatrapport-jordbruk-drabbas-hart/">Serbiens jordbruk drabbades hårdast</a>

Serbien är ett av fem kandidatländer till EU. Övriga är Albanien, Makedonien, Montenegro och Turkiet. Serbien ansökte om medlemskap i EU i december 2009 och fick status som kandidatland i mars 2013. Landets förhandlingar om ett medlemskap inleddes i januari 2014.

Vägen mot fullvärdigt medlemskap verkar dock bli lång, och framför allt Serbiens dispyt med utbrytarrepubliken Kosovo sätter käppar i hjulet för medlemsdiskussionerna. Andra politikområden där Serbien har legat långt ifrån EU-kraven är framför allt miljö, men även jordbruk. I den senaste årliga bedömningen från EU-kommissionen påpekas att bland annat veterinär- och djurhälsosituationen ligger efter förväntningarna, och att inga framsteg egentligen gjorts inom dessa områden sedan den senaste utvärderingen.

Befolkning: 7,2 miljoner invånare (Sverige: 10,0 miljoner)

Yta: 88 361 km2 (Sverige: 450 295 km2)

Ekonomi: Serbien har en BNP per capita på 5 120 USD (Sverige: 50 050 USD)

Historia: På 200-talet började romarna erövra stora delar av dagens Serbien. Efter romarrikets fall kom ett slaviskt rike att uppstå i området, innan turkarna på 1400-talet erövrade merparten av landet. 1878 vann Serbien självständighet. Under andra världskriget ockuperades området av axelmakterna. Efter den nya befrielsen och freden anslöt sig Jugoslavien under kommunistledaren Tito till kommunistländerna. 1991-2001 bröt sig en efter en av de ingående staterna i Jugoslavien loss, och 2006 skapades republiken Serbien så som den ser ut idag.

Serbien sitter som ett av flera länder på Balkan i väntrummet till EU. Inte minst landets många lantbrukare hoppas på att få fullt tillträde till den enorma marknaden runt hörnet. En av dem är äggproducenten Ljubomir Đurdević som är beredd att slänga ut de oinredda burarna och öka produktionen så snart landet får grönt ljus från unionen.

PREMIUM. Äggproducenten Ljubomir Đurdević är beredd att öka produktionen så snart de får tillträde till den stora EU-marknaden.