Dagens skogsbruk bedrivs året om oavsett väderlek, och med tunga maskiner. Det syns i markerna, och helt utan spår är det svårt att bedriva ett effektivt skogsbruk. Men i dag finns kunskap, utrustning och teknik för att minimera påverkan på mark och vatten vid avverkning.
"Ser en helt annan attityd i dag"
Det har blivit bättre men inte bra. Skogsbruket har lång väg kvar för att komma till rätta med markskador. På var fjärde avverkning sker virkestransport över vattendrag, vilket hotar vattenkvaliteten.
– Det här måste få kosta pengar, säger Isabelle Bergkvist som är programchef för skogsskötsel på Skogforsk.
Det har skett en positiv utveckling. Andelen avverkningar där virkestransport skett över vattendrag låg i slutet av 1990-talet på cirka 40 procent. Tio år senare var siffran 20 procent.
Men därefter har den positiva trenden brutits och andelen har ökat något igen, till 25 procent. Den negativa påverkan är dock mindre i dag. För den senaste treårsperioden utfördes transporterna över vatten med fullgod hänsyn i tre av fyra fall, enligt statistisk från Skogsstyrelsen.
Minskar skador
Skogsbruket har på flera olika sätt jobbat med att minska körskadorna, men det finns mer att göra. Brobyggen, risning av körvägar och markfuktighetskartor är viktigt. I en studie från Skogforsk står det klart att markfuktighetskartorna verkar kunna hjälpa planerare och maskinförare att undvika de allvarligaste körskadorna genom att ge bra information om förutsättningarna innan maskinerna rullar ut.
– Kartorna är en modell av verkligheten och säger inte allt, men de ger ökat fokus på frågan och en tydlig varningssignal om möjliga riskområden, säger Isabelle Bergkvist.
Kan mer risning minska markskadorna ytterligare?
– Det handlar om 40 ton tunga maskiner och ris kan inte lösa allt, säger Isabelle Bergkvist.
Riset ökar markens bärförmåga. Men på mark med sämre bärighet där maskiner ska köra med mycket virke, krävs väldigt mycket ris för att inte bryta igenom humusskiktet. Blir det en körskada blandat med ris, kan det till och med öka risken för kvicksilverläckage, påpekar Isabelle Bergkvist.
Bristfällig statistik
Skogsstyrelsen har statistik för virkestransporter över vatten. Men trots att frågan om markskador varit så uppmärksammad, finns det för övrigt ingen riktigt tillförlitlig statistik i ämnet. Isabelle Bergkvist säger att det är svårt att jämföra från ett år till ett annat, eftersom det kan vara så olika marker som avverkas. Men hon tycker ändå trenden är tydlig, det har blivit bättre.
I en nyligen publicerad studie från Skogforsk har de allvarligaste körskadorna minskat jämfört med tidigare liknande studier, från 7,8 till 1,9 allvarliga skador per hektar. Studierna är dock inte helt jämförbara.
Attityden är också annorlunda.
– I dag är alla överens om att vi måste och kan undvika skador, säger hon.
LÄS OCKSÅ: Ny skotare med fokus på komfort
LÄS MER: Bättre bonitering från skrivbordet
Så hotas vattnet av körskador
I Sverige har vi EU:s vattendirektiv att följa och huvudanledningen till att markskador måste minska i skogen är att de kan skada vattnet i diken, bäckar, åar och sjöar. En körskada kan göra att näringsämnen, kvicksilver eller andra skadliga partiklar läcker ut i vattnet.
Källa: Skogforsk
Fakta
Varmare klimat och minskade perioder med tjäle gör det svårt att inte allvarligt skada marken i skogen. I takt med att virkesuttaget ur skogen ökar, sker också avverkningar på områden där det är blötare och där bärigheten är sämre.
Källa: Skogforsk