Hans Dahlgren

Uppkopplad. GPS-position, tuggmusklernas arbete och huvudets rörelsemönster registreras av sensorn i pannan på djuret. Lusitanohingsten Xelim var en av de första uppkopplade hästarna på gården utanför Allerum i Skåne.

I en hage utanför Allerum i Skåne springer Lusitanohingsten Xelim piggt omkring, påhejad av sin ägare Priscilla Olsson. I pannan, fäst i en särskild grimma, sitter en sensor som både känner av hur tuggmusklerna jobbar och hur hästen rör på huvudet. Dessutom har den inbyggd gps för att hålla koll på hästens position.

Utifrån den data som sensorn producerar, och i realtid skickar trådlöst till en server, kan systemet räkna ut om beteendet avviker och direkt larma ägaren via en app i telefonen.

– Det är som att man har hästen med sig i fickan, säger Priscilla Olsson, marknadsansvarig.

Hon och maken Per-Eric Olsson är två av fyra upphovspersoner till Hoofstep som systemet heter. Idén till systemet föddes när deras egna hästar blev sjuka. De har bland annat haft två fall av kolik.

– Det finns en del klassiska mönster, som att de lägger sig ner och tittar sig mot buken, att de kan lyfta ena bakbenet mot buken och att de börjar rulla. Om de börjar rulla med täta intervaller så har de väldigt ont, och då är det risk för tarmvred. Plus att de slutar äta, säger Priscilla Olsson.

Förändringen i beteende kommer oftast innan djuret påverkas av förändrad puls eller feber och därför kan Hoofstep ge tidiga varningar om något är galet.

I pannan. Sensorerna är böjda och placeras i pannan på hästen.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/teknik/bengt-drabbades-av-svart-sorja-i-traktortanken/">Bengt drabbades av svart sörja i traktortanken</a>

Sensorerna är väldigt exakta och kan registrera om ett djur tuggar, står, ligger eller rullar. Systemet är så känsligt att det till och med går att identifiera vilken gångart hästen använder och kan visa vilken sida en eventuell hälta sitter på.

Ju fler hästar som är uppkopplade, desto mera data om olika hästar samlas i Hoofsteps databas, vilket hela tiden gör systemet smartare. Det öppnar också upp helt nya möjligheter för hästforskningen. Redan nu har man samarbeten på gång.

– Forskningen i dag är kvantitativt begränsad i hur mycket data och hur många hästar man kan titta på. Den databas vi bygger upp gör ju att man kan forska på beteenden på helt andra nivåer än i dag, både vad gäller djup och bredd, säger Karl Forssman, kundansvarig.

En förserie av systemet finns redan ute hos hästägare som hjälper till med utvärdering och finputsning av systemet. Ännu fler kunder kommer att få tillgång till systemet till våren.

På längre sikt kan applikationen också användas för fler djurarter. Men då krävs att beteendemodellerna anpassas för dessa djurarter.

– Så kommer det någon som vill samarbeta och kan ta en del av jobbet så är vi självklart intresserade, säger vd Per-Eric Olsson.

Vid introduktionen kommer man att satsa på en modell med abonnemang för kunderna, och målet är att priset ska vara överkomligt.

– Har man råd att köpa häst, träns och schabrak så har man råd med detta, säger Priscilla Olsson.

Senorerna känner av om hästen tuggar, står, ligger eller rullar.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/det-handlar-om-att-utmatta-ograset/">Möt uppfinnaren bakom tistelredskapet Combcut, ekoodlaren Jonas Carlsson</a>

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/teknik/volvos-nya-minigravare-gar-pa-el/">Volvos nya minigrävare går på el</a>

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/teknik/sa-skiljer-sig-reservdelspriserna/">Så skiljer sig Claas reservdelspriser</a>

Med en trådlös sensor på hästen går det nu att på distans hålla koll på hur djuret mår och beter sig. Hästägaren får tidigt varningar om det är något fel och åtgärder kan sättas in.