Sågtimmer som kommer in till sågverket, men inte duger att såga vrakas. Enligt VMF Nord och Syd vrakas knappt 3 procent av grantimret och drygt 2 procent av talltimret som tas ut i skogen.

Det är inte så konstigt, det kan vara svårt för skördarföraren att till exempel bedöma om en krök är inom det tolerabla eller inte. Och det kan vara ekonomiskt rationellt att avverka i snabb takt än att avverka långsamt och fundera över hur varje träd ska apteras för att till varje pris undvika vrak.

Den vrakade stocken måste visserligen sorteras ut och skickas iväg, men har dock ett värde som massaved eller energived. Ibland går den att såga ändå.

Bland virkesköparna varierar betalning för sågtimmervrak stort. Ett vanligt pris för vraken i södra Sverige är 80 kr/m3fub. Men det finns de som betalar mer, särskilt i Norrland: 125 kr/m3fub, 180 kr/m3fub, massavedspriset – 50 kr/m3fub och till och med fulla massavedspriset.

En annan variant som finns i norra Sverige är så kallad nedklassning av timmer. Stockar som har lite för stora utbytesförluster men ändå går att såga betalas till exempel massavedspriset plus 10 kronor.

För skogsägarens rotnetto spelar det en viss roll vilket pris köparen betalar för vrakade sågtimmerstockar.

Skillnaden mellan 80 kr/m3fub och massavedspriset motsvarar cirka fem kronor per kubik på timmerpriset, enligt ATL:s beräkning.

Ersättningen för vrak varierar stort bland köparna av virke. Vissa köpare betalar nästa fyra gånger mer än andra.

Ersättningen för vrak varierar stort bland köparna av virke. Vissa köpare betalar nästa fyra gånger mer än andra.