Mari Nälsén

Pilotprojektet Tåsjödalen växer initierades av Anders Källström, VD för LRF och Per Åsling, riksdagsledamot från Jämtland. De satt i Ekonords styrelse och hade på varsitt håll sett Tåsjödalens potential som inte utnyttjades. Visionen var att skapa en modell för andra att ta efter. Sammanfallande faktorer ledde till att Marie Sjölin på LRF Jämtland fick i uppdrag att göra, inte bara en utan två, förstudier av vad som var möjligt att genomföra.

– Tanken var att underlätta för unga lantbrukare som var intresserade och att tänka nytt i hur det kunde genomföras, berättar Marie Sjölin. Utgångspunkten var att någon skulle starta mjölkproduktion, kanske med hjälp av riskkapital.

Men även om 500 hektar låg för fäfot så innebar det inte att den var lättillgänglig. Något av det första man gjorde var att kartlägga vad markägarna hade för inställning.

– Det var inte lätt eftersom det var hela 333 markägare och vi insåg snart att det inte gick att få ihop tillräckligt med sammanhängande mark för en storsatsning på mjölkproduktion. Alla markägare ville helt enkelt inte arrendera ut sin mark, säger Marie Sjölin.

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/skog/jakt-och-hundar-vid-foten-av-fjallet/">Jakt och hundar vid foten av fjället</a>

Men man lät sig inte nedslås utan bestämde sig istället för att stötta de som redan var verksamma i dalen med fokus på olika aktiviteter som utbildning, markcheckar och kommunikationsverksamheter.

Det gav ett snabbt resultat och bönderna i Tåsjödalen är mer än nöjda med utvecklingen som skett under fem år.

– Det har blivit roligare och positivare att hålla på, berättar Lars-Olof Hansson, fårbonde som byggt ett nytt fårstall för 150 tackor och ökat besättningen från 40 till dryga 100.

– De ska nog bli ännu fler, säger han. Jag vet inte om jag hade byggt om det inte varit för projektet.

För Tobias Asplund innebar projekt Tåsjödalen växer ett helt nytt liv. Tidigare bedrev han sitt lantbruk som hobby men har nu gått till egen verksamhet med tjuruppfödning, uthyrning av ett gårdshus och tunnbrödsbakning.

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/han-tar-hem-slakten-till-garden/">De tar hemslakten till gården </a>

– Jag fördubblade min besättning till 30 tjurar, berättar han och har dessutom fördubblat betesmarken.

För Tommy Strömberg, får- och nötköttsproducent och lokalavdelningsordförande i LRF är betydelsen stor.

– Det har förändrat tron på framtiden, berättar han.  Det är ingen tvekan om att jag ska ta över när min far vill sluta.  Jag kommer troligen att bygga för fler djur men hur, var och när vet jag inte än.  Vi har genom projektet ökat vår fårbesättning, marginellt visserligen men ändå. Dessutom har vi köpt in 40 tjurar för att satsa på nötkött också.

Lantbrukarna i dalen har dessutom gått samman och genom sponsring kunnat köpa en gemensam djurvagn vilket gör att de kan flytta sina djur på ett enkelt sätt.

– Det har varit oerhört positivt och inspirerande med samarbeten och aktiviteter, säger Tobias Asplund.

I januari 2017 summerades projektet och det kunde konstateras att jordbruket växt ordentligt. Från 50 hektar till 117 hektar brukad areal och antalet djur har fördubblats.

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/de-far-hogre-kvalitet-pa-kottet-och-mojlighet-att-utoka/">Fäbodtradition ger bättre betalt för köttet</a>

Men även om man varit lyckosam så känner sig Marie Sjölin inte nöjd.

– Det vi ville komma åt, marken, har vi inte riktigt lyckats med. Det blir som ett moment 22. För att fler ska intressera sig för att bruka marken behöver markägarna sälja eller arrendera ut och för att en markägare ska vara beredd att göra det behöver den veta till vem och på vilka premisser.

Men trots allt har man inte gett upp utan tänker sig från LRF Jämtlands sida ytterligare en satsning på Tåsjödalen.

– Vi känner oss inte färdiga och förutsättningarna förändras ständigt. Vi gör ett nytt försök innan vi stänger böckerna. Jag filar just nu på en ny projektplan där vi går tillbaka till markfrågan igen, säger Marie Sjölin.

– En fortsättning av projektet behövs, tycker Tommy Strömberg. Det går absolut att utveckla Tåsjödalen ännu mer.

2017: 117 hektar (exklusive 14 hektar beten)

Ytterligare 40 hektar mark har återtagits i bruk i Tåsjös närområde, likaså har 57 betesdjur tillkommit i närområdet.

Tåsjödalen är en gammal och vacker jordbruksbygd i nordvästligaste Ångermanland i Jämtlands län. Dalgången längs Tåsjön har med årens lopp allt mer tappat sitt aktiva jordbruk. I Jämtland finns fler platser där det tidigare varit aktiv jordbruksbygd men där nu marken inte längre brukas. Exempel på det är trakten kring Ragunda och i Ytterhogdal.

Tåsjödalen i norra delen av Jämtlands län var en gång en blomstrande jordbruksbygd, men i början av 2010-talet låg omkring 500 hektar mer eller mindre för fäfot. Då startade LRF Jämtland en satsning som på bara fem år fördubblat jordbruket. Det gäller både antal djur och brukad areal.

Den brukade arealen och antalet djur har fördubblats på fem år.