Fredrik Stork

Fyrås Trä satsade på två egna bioskotare för att trygga uttaget av flis.

Fyrås Trä & Impregnering AB har två egna bioskotare, som rullar heltid för att trygga verksamhetens biouttag. Enda undantaget är semestermånaderna då maskinerna står still, berättar Anders Pålsson, vd och delägare.

– Vi använder dem mer eller mindre som det är tänkt. Vi kör klenare gallringar, tar ut biobränsle och städar upp i diken och åkerkanter, samt röjer skogsbilvägar, säger han.

Materialet torkas sedan i skogen i ungefär ett år, med en sommar emellan, och flisas därefter av en extern entreprenör. Flisen blir sedan ett välkommet tillskott i den egna träförädlingsverksamheten. Där används materialet för att få upp torrhalten på bränslet och därmed också energiuttaget på den egna pannan.

Valet föll på Vimeks senaste maskin, 610 SE BioCombi med egen gripsåg.

– Den är inte lika effektiv som en stor maskin. Men eftersom den är liten så blir det inte lika mycket markskador. Det är det som är fördelen. Sedan är bränsleekonomin bra. För den som vill få till en fin skog utan stora stickvägar har den här många fördelar, säger Anders Pålsson.

Maskinens kapdiameter ligger på max 300 millimeter.

Utan den egna pannan är det däremot tveksamt hur kalkylen hade sett ut.

– Men som marknaden ser ut nu är det svårt att få tag på torrt material, så det kan gå ihop ändå.

Samtidigt drar överskottet på barkborreskadat virke ner priserna i framför allt södra Sverige, men det har än så länge inte påverkat marknaden norrut, säger Anders Pålsson. Han har bra koll på priserna eftersom företaget också säljer stora mänger material som blir över i träförädlingsverksamheten, där svarvade stolpar är en viktig produkt.

– Vi eldar bara upp fem procent av det vi får fram, resten säljer vi.

Vore det önskvärt om Sverige tog ut mer grenar och toppar till biobränsle?

– Ja, men det ska samtidigt finnas behov av det så att det inte påverkar massaindustrin. Det är en vågskål hela tiden. Men blir det tal om mer biodiesel och sådant, så tror jag helt klart att behovet kommer att öka de kommande tio åren.

I snitt plockar de ut mellan 5 000–6 000 kubikmeter om året från marker med höga boniteter. Magra tallmarker faller bort naturligt, men mycket kommer också mer eller mindre gratis från skogsbilvägar och annat som måste röjas ändå. På så sätt tar de vara på en naturresurs som annars bara skulle fällas och ruttna bort.

– I grund och botten är det en skotare med en större korg, och som har en gripsåg i stället för en vanlig timmergrip. Eftersom den har ett sågsvärd kan vi enkelt kapa stammarna i de längder som vi vill ha.

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/_fUXrdW-SGjXA1ntTwoVhc2b4XiBhSTxf3JthBO0-NhmzC9nlHXUr3jPuUXkqw-b" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Gallringarna med kombimaskinen Vimek Duo ska ge 300 000 kronor mer i fickan.", "name": "Kombimaskin med f\u00e5 kompromisser", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/G/x/GxmOlPXD_bd7W3hQxKXOFw_fg/480p_1.jpg?v=1", "https://cfcdn.screen9.com/img/G/x/GxmOlPXD_bd7W3hQxKXOFw_fg/720p_1.jpg?v=1", "https://cfcdn.screen9.com/img/G/x/GxmOlPXD_bd7W3hQxKXOFw_fg/240p_1.jpg?v=1", "https://cfcdn.screen9.com/img/G/x/GxmOlPXD_bd7W3hQxKXOFw_fg/360p_1.jpg?v=1", "https://cfcdn.screen9.com/img/G/x/GxmOlPXD_bd7W3hQxKXOFw_fg/144p_1.jpg?v=1", "https://cfcdn.screen9.com/img/G/x/GxmOlPXD_bd7W3hQxKXOFw_fg/thumb_1.jpg?v=1", "https://cfcdn.screen9.com/img/G/x/GxmOlPXD_bd7W3hQxKXOFw_fg/image_1.jpg?v=1"], "uploadDate": "2020-01-30T16:01:40", "duration": "PT3M49S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 7075}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/_fUXrdW-SGjXA1ntTwoVhc2b4XiBhSTxf3JthBO0-NhmzC9nlHXUr3jPuUXkqw-b"}</script></div>

Kombimaskinen Vimek Duo, som kan gå som både skotare och skördare, går också att få som biobärare om man inte gör som Anders Pålsson och satsar på 610 SE BioCombi.

– Kapaciteten beror på hur mycket material det finns i området, och är det en dålig post går vi back. Men är det en skogsbilväg som är kraftigt eftersatt eller en gallring, så kan det bli många kubik i timmen.

På timmerbanken finns också en så kallad klämbank, som trycker ihop lasset.

– I vår verksamhet är det ett komplement för att få fram ett bra bränsle till industrin, skulle man bara hugga själv får man nog hålla till utanför ett värmeverk eftersom frakt och allt tar död på det mesta. Knyter man upp sig så kan en självverksam säkert få till det, men då ska man nog räkna baklänges på megawattpriset. Det får nog inte vara över 10 mil från kraftverket i så fall.

– Alternativet för oss skulle vara att köpa in samma kubikmängder massaved, och så länge som vårt uttagspris inte överstiger massapriset är det en plusaffär.

Smidigheten uppskattas eftersom det leder till mindre markskador. Dessutom har maskinen en bra bränsleekonomi, enligt kunden Anders Pålsson.

<h3>Fakta: Vimek 610 SE BioCombi</h3>Motor: 68 HkMarkfrigång: 40 cmLängd: 6,90 m (lastlängd 3,30 m, lastarea 1,85 m²)Bredd: 1,90 m eller 2,00 mLastkapacitet: 5 000 kgVikt inkl. kran: 4 995 kgKranräckvidd: 5,20 mLyftkapacitet kran: 5,20 m, 400 kgMax. kapdiameter: 300 mmTillbehör: Gripskopa

Med pressade bränslepriser har det blivit allt svårare att forsla ut grenar, toppar och klenträd. Men med en effektiv utskotning får Fyrås Trä fortfarande verksamheten att gå runt. Hemligheten ligger i att räkna baklänges på massavedspriset. Men den egna pannan hjälper också till.

Så får Fyrås Trä ekonomi i specialinvesteringen trots låga biobränslepriser.