När Lantmännen kom med sin skördeprognos i mitten på juli räknade de med en skörd på 4,2 miljoner ton - en siffra som skulle innebära den lägsta skörden på 25 år. Den uppdaterade prognosen visar nu på en total skörd på 3,5 miljoner ton. Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson konstaterar att det därmed snarare rör sig om den sämsta skörden sedan slutet av 50-talet.
Sämsta spannmålsskörden sedan 50-talet
Skörden är bärgad - och den är den sämsta sedan slutet av 50-talet. Det framgår av en uppdaterad uppskattning av storleken på hela den svenska skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd som Lantmännen har gjort.
– Den stora sänkningen gör vi på vete. Vi trodde faktiskt att höstvetet och höstgrödorna skulle klara sig bättre än vad de gjorde, säger Mikael Jeppsson.
Anledningen är enligt Mikael Jeppsson sommarens höga temperaturer.
– Värmen gör minst lika stor skada som själva torkan, blir det för varmt så slutar spannmålen att växa, helt enkelt. Jag tror att det är värmen som har gett den sista dödsstöten.
Däremot är kvaliteten på årets skörd relativt god. Vete, som är den största grödan i Sverige, har bra rymdvikt och proteinhalt. Det gäller även andra bakningsegenskaper som falltal. Däremot har maltkornet för höga proteinhalter för att mälterier och bryggerier ska vara nöjda, medan grynhavret har en låg rymdvikt, vilket innebär att det går åt fler kilo havre för att få fram samma mängd havregryn.
Vad innebär det för svenskt lantbruk att det blev en så låg skörd?
– Vi pratar om en halv skörd, nästan, jämfört med ett normalår. Det är klart att det innebär stora inkomstbortfall för lantbrukarna. Eftersom vi har en dålig skörd i hela Östersjöområdet och till viss del även i resten av Europa har priserna stigit, vilket fördyrar foderkostnaderna för animalieproducenterna. Prisstegringen är så klart bra för spannmålsproducenterna – men den kompenserar inte för det stora kvantitetsbortfallet.
Hur påverkar skörden på längre sikt?
– Detta spannmålsåret blir det mycket sämre likviditet för lantbrukarna. Det slår ned takten på investeringar. Däremot har vi haft en väldigt bra start på det som ska bli skörd 2019. Vi räknar med att vi kommer att få en rekordareal på höstvete och höstraps. Vi har fått en del regn som gör att vi kan etablera grödan i höst – sedan måste vi ha mycket mer regn, för det är väldigt torrt i marken fortfarande. Får vi en väldigt bra skörd nästa år så kommer den att räta ut situationen för många, säger Mikael Jeppsson.
– Jag vågar inte tänka på vad som händer om vi får ytterligare ett år med väldigt dålig skörd.