David Gustavsson

Det var god prisutveckling på de flesta jordbruksprodukter i Sverige under perioden augusti 2017 till samma månad i år. Samtidigt ökade underhålls- och inköpskostnader för svenska bönder.

Jordbruksverkets senaste sammanställning över prisutvecklingen på livsmedelsområdet är här. Mätperioden omfattar augusti 2017 till augusti i år.

Avräkningsprisindex (A-index) är ett centralt mått i rapporten. Det visar vad svenska lantbrukare får betalt för sina produkter av till exempel spannmålsköpare, slakterier och mejerier.

Och A-index steg med 15 procent i Sverige, med draghjälp från främst högre spannmålspriser. Dessa gick upp 63,2 procent, medan foderväxtpriserna steg med 49,3 procent.

Tredje mest ökade potatispriset (38,7), följt av grönsaker (23,1), industrigrödor (18,2) – samt frukt och bär (16,6).

– A-index har ökat rejält. Det beror mycket på att spannmålen steg med drygt 60 procent [under mätperioden], säger Daniel Persson till ATL.

Han är statistiker på Jordbruksverkets statistikenhet och har sammanställt rapporten. Daniel Persson tillägger att prisuppgångarna dock var väntade.

– Spannmålspriserna styrs mycket av hur världsmarknaden för spannmål ser ut och de förutsättningarna var goda. Men samtidigt har det varit sämre skörd i Sverige och då åker ju priserna också upp. Det gäller även foderväxter, säger han.

Priserna inom köttproduktionen låg dock i snitt 3,1 procent lägre i augusti 2018, jämfört med samma månad året innan. Produktkategorin "djur" var 4,2 procent lägre och ”mjölk, ägg och andra animaliska produkter” sjönk med 2,1 procent.

– Det var en nedgång i början på 2018, men sedan skedde en liten återhämtning på köttsidan. Så än så länge ser det ganska stabilt ut där också, säger Daniel Persson.

Vad konsumenter betalar för lantbruksprodukter mäts enligt KPI-J-index. Det steg med 1,7 procent.

Animaliepriserna ökade mest med 1,8 procent, följt av vegetabilierna som steg med 1,6 procent. Konsumentprisindex (KPI) ökade jämförelsevis med 2 procent, under mätperioden.

PM-indexet – som visar prisutveckling för exempelvis utsäde, foder, bränsle och underhåll – ökade samtidigt med 10,4 procent. Den så kallade "insatsförbrukningen" steg i sin tur med totalt tolv procent under mätperioden.

Mest ökade inköpspriserna på gödning som gick upp 21,7 procent, följt av djurfoder (17,6), energi och drivmedel (17,5), veterinärkostnader (11,9) – samt andra varor och tjänster (10,8).

PM-index för hela EU steg med 2,2 procent under fjärde kvartalet 2017, jämfört med samma kvartal året innan. Störst var ökningen i Finland (3,5 procent), följt av Sverige (3), Polen (2,3), Tyskland (2,2) och Danmark (2,2). A-index ökade inom EU med 3,5 procent, under fjärde kvartalet 2017.

Ökningen var störst i Sverige med 7,8 procent, följt av Polen (6,8), Finland (6,4) och Danmark (1,4 ). Tyska A-index-priserna var dock ned 0,4 procent. Jämfört med 2010 steg A-index, under 2017, med 15,8 procent i EU.

Varför ligger Sverige i topp?

– Mjölken var nog den enskilt viktigaste bidragande orsaken till det. Mjölkpriserna var väldigt höga i slutet av 2017, följt av en kraftig nedgång i början av 2018, säger Daniel Persson.

Svenska spannmålspriser rusade med över 60 procent den senast uppmätta tolvmånadersperioden. Uppgången eldades på av god världskonjunktur och sommarens extremtorka.– Det är en rejäl ökning, säger Daniel Persson på Jordbruksverket.

Ny statistik från Jordbruksverket: Har rusat med över 60 procent på ett år.