Dagens jordbruk är inte långsiktigt hållbart, vi tär på jordens resurser. Men hur ska vi göra i stället? Det var frågan vid Naturskyddsföreningens seminarium Jorden vi äter.
Ekologisk odling lyftes fram, men även den måste intensifieras och avkasta mer.
Samodling
Johanna Björklund, universitetslektor vid Örebro universitets måltidsekologprogram, tror på samodling, det vill säga två grödor som odlas samtidigt på fältet, samt på stadsodling och så kallade skogsträdgårdar.– Samodlingssystem med fleråriga växter är mer produktiva än monokulturer. De gynnar biologisk mångfald, de är viktiga kolfällor och de minskar näringsläckaget och behovet av fossil energi, säger hon.– De minskar också sårbarheten inför klimatförändringarna, det är alltid något som ger skörd.
Nyttoväxter
I skogsbryn kan en annan sorts samodling ske, med nyttoväxter av olika höjd i en skogsträdgård.Längst upp ett takskikt, till exempel med fruktträd, sedan i fallande ordning ett lågträdsskikt med exempelvis hassel, ett buskskikt med bärbuskar, ett fältskikt med bladgrönsaker, ett markskikt med bär och ett rotskikt med rotfrukter.Bredvid kan man tänka sig ett vertikalskikt med klängväxter.
Vilda djur
Johanna Björklund ser en potential i vild mat, som vilda djur, bär och svamp.– Det vilda kräver inga investeringar, det är bara att samla in. Vi har ett överflöd av bär och svamp som inte tas tillvara.
Odla i parker
Städerna kan också bidra till livsmedelsförsörjningen. Det går att odla i parker, på kolonilotter, i villaträdgårdar, på balkonger och tak.Det förekommer mer i fattiga länder.– Stadsodling ger livsmedelstrygghet och den är resurssnål. Inga transporter behövs. Vad man ska odla? Det som äts färskt. Det är svårt att odla spannmål och producera mjölk i städer.