Härje Rolfsson

På Christineholm utanför Nyköping i Sörmland finns lång erfarenhet av att hantera vildsvin. De ordnar jakter på sina cirka 2 000 hektar men ska också skydda omkring 550 hektar växtodlingar från ovälkomna besök. De skjuter mellan 120 och 150 vildsvin per år och lyckas hålla stammen på en rimlig nivå.

– Vildsvinen känner inga fastighetsgränser och det gäller att alla hjälps åt. Om någon inte jagar kan vildsvinen gå dit och kan ställa till stora skador, säger Carl Wachmeister på Christineholm.

Han berättar att det bland annat handlar om att ge vildsvinen några trygga platser i terrängen, där de kan få lite utfodring och tid att böka ifred.

– Man ska ordna en utfodringsplats i områden där vildsvinen kan göra så lite skada som möjligt. Vi gömmer helsädesensilage på nästan helt mogen vete och vallfoder med mycket klöver under lite halm eller granris. Då kan grisarna gå och böka i timmar efter godsakerna på den platsen. Och här jagar man aldrig.

Det gäller också att veta exakt vilka djur som man ska skjuta. Skjuter man fel djur tar man kanske bort en erfaren sugga. Om de tar sig ut på åkrarna för att böka efter mask, insekter eller kvickrotsrötter gäller det att vara beredd.

– Då bestraffar man hårt med mycket jakt och då inser en erfaren sugga att det här var helt fel plats att vara på.

Man kan också tillfälligt sätta upp en eltråd kring riktigt lockande grödor.

– Det räcker med en enkel eltråd för boskap som man sätter på någon decimeters höjd. Grisar tycker riktigt illa om el och har stor respekt för eltråden.

Christineholm ordnar också åteljakter, platser där man lägger ut foder men där man också kan skjuta djuren.

– Vi lägger bara lite foder åt gången, så att grisarna går mellan åtelplatserna. Då kan jägarna skjuta när de är på väg, utan att de kopplar samman jakten med åtelplatsen.

Carl Wachmeister menar att man också kan välja att odla grödor som är lite mindre lockande för vildsvinen. Även om de sorterna ger mindre betalt kan man få en större oskadad skörd.

– Då har man åtminstone ett val. Och det kan ge samma ekonomiska utfall.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/har-har-folk-krockat/">Här ska du se upp för vildsvinen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svenska-vildsvin-gps-marks-i-unik-studie/">Svenska vildsvin gps-märks i unik studie</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/pestskrack-bakom-okad-avskjutning/">Pestskräck bakom ökad avskjutning</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/stammer-staten-for-vildsvinsfalla/">Stämmer staten för vildsvinsfälla</a>

En bra förvaltning av vildsvin kräver mycket samarbete, menar Carl Wachtmeister på Christineholm. Vildsvinen behöver också fredade utfodringsplatser och bra ledarsuggor.

Det gäller att skjuta rätt djur. Och på rätt ställe. Carl Wachtmeister på Christineholm har en strategi för att hålla vildsvinsstammen på en lagom nivå.