Lisa Rogert

I studien, som gjorts av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har man gjort livscykelanalyser på biomassa från skörderester i skogsbruket och från energiskog som odlats på jordbruksmark som tidigare legat i träda.

Biomassa från salix visade sig ha en direkt klimatpåverkan och kan enligt studien ha en kylande temperatureffekt på klimatet.

– Det var roligt att se att biomassa från salix var så väldigt mycket bättre. Att man kan binda in koldioxid samtidigt som man producerar bioenergi, säger Torun Hammar, forskare vid SLU till ATL.

Det kommer sig av både av att salix binder koldioxid när det växer och att kollagren i marken ökar. Hur stor förändring biomassan bidrar till under sin livscykel, beror på flera olika saker. Till exempel hur mycket koldioxid salixen tar upp, vad som vuxit på marken innan och vad som skulle ha vuxit där om man inte odlade energiskog.

Eftersom salixen i studien odlades på jordbruksmark i träda, blev klimatpåverkan ännu större.

– Det var mark som inte användes och därför inte hade gröda som band koldioxid, men även i förhållande till ettåriga grödor gör salix stor skillnad. Den är flerårig och binder mer koldioxid både i stammen och i marken, säger Torun Hammar.

<h3>Studien har pågått under fyra år.</h3>

– När salixodlingen upphör kommer det lagrade kolet långsamt att återgå till atmosfären. Som klimatåtgärd är salixodling väldigt intressant, eftersom den positiva effekten kommer så snabbt, säger Torun Hammar på SLU:s hemsida.

Biomassan som kom från skogen visade sig göra klimatnytta på mer lång sikt. Vid förbränningen frigjordes koldioxid som annars skulle ha stannat bunden under en längre tid, vilket gjorde att man på kort sikt fick en uppvärmande effekt. När man däremot räknade i ett längre perspektiv, skulle koldioxiden ändå ha frigjorts, lite i taget under nedbrytningsprocessen, vilket gjorde att påverkan visade sig bli låg på lång sikt.

<h3>Grenar och toppar klarar sig bättre</h3>

Sämst resultat i klimatnytta på kort sikt fick stubbar, eftersom de bryts ned långsamt och därför binder koldioxid under lång tid, medan grenar och toppar visade bättre resultat. Även skogsrester från norra Sverige hade ett sämre kortsiktigt klimatresultat, eftersom nedbrytningen går långsammare där.

Studien visar att användning av bioenergi från skogsrester och energiskog ger en lägre klimatpåverkan än fossilt kol och naturgas över tid, och att klimatvinsterna gentemot de fossila bränslena ökar med tiden genom att det medverkar till att byta ut fossila bränslen mot förnybara.

Förutom klimatvinsten har salix även andra fördelar. ATL har tidigare bland annat skrivit om salix förmåga att ta upp kadmium och bidra till rening av jordbruksmark.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/plantera-salix-for-halva-kostnaden/">Plantera salix för halva kostnaden</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-skrev-i-gar-om-hoga-halter-av-kadmium-i-livsmedel-dar-vara-vanliga-vetesorter-tar-upp-stora/">Salix suger - renar jord från kadmium</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/teknik/nu-blir-det-enklare-att-skorda-salix/">Nu blir det enklare att skörda salix</a>

Salix har visat sig vara så klimateffektiv att den kan ha en kylande effekt på vårt klimat. Det visar en studie på flis och skogsbruksrester som ersättning för fossila bränslen.

Nya rön om den omdiskuterade energigrödan.