Torbjörn Esping

Jacob Ellerström, ekologisk lantbrukare och salixodlare på Söderslätt.

På gården norr om Trelleborg har bröderna Ellerström ekologisk produktion med 18 000 värphöns och 250 hektar växtodling. Och så har de två hektar salix. Ett bestånd står nära bostadshuset och stallet och ger behövligt vindskydd.

– Just här är det väldigt lägligt med hönshuset, det är ofta sydvästliga vindar och då får vi ett naturligt lä, det håller borta mycket vind från gården också, säger Jacob Ellerström.

Men främst odlas salixen för att ge skydd till rådjur, fasaner, harar och diverse småvilt.

– Man ser på kvällen att djuren kommer ut från salixen och går ut på fälten. Går man igenom är det en massa vilt som springer iväg. Det är naturligt skydd.

Salixen skördas vart femte år, och när ATL är på besök skördar Joachim Grahns Maskintjänst salixen på uppdrag av Henriksson Salix, HSAB. Företagets egenutvecklade salixbord sitter på en Claas Jaguar 840, som producerar cirka 500 kubikmeter flis per dag.

<h3>Lönsamheten kunde ha varit bättre</h3>

Både lönsamheten och intresset i branschen för salixodling kunde vara bättre. De senaste fem åren har arealen energiskog sjunkit med 21 procent. Samtidigt har priserna på skogsflis minskat med 10 procent.

Enligt Annika Henriksson på HSAB är de flesta odlingar som nu finns planterade på vattensjuk och otillgänglig mark som inte hade gått att odla spannmål på. Vilket även innebär dåliga förutsättningar för salix.

– Om man vill att det ska bli pengar på en odling måste man odla på en rejäl bit hyfsad mark. Det får inte vara för långt ifrån värmeverket och så måste det vara mark som det går att köra på även om det är lite blött, eftersom vi inte har någon tjäle i Skåne, säger Annika Henriksson.

– Marknaden finns, men det är ett dåligt pris. Vi har fortfarande ett överskott på fastbränsle i Sverige. Priset måste gå upp 25 procent åtminstone. Och med så orationella odlingar som vi har i dag måste det gå upp 50 procent, fortsätter hon.

Jacob Ellerström räknar med några tusen kronor i intäkt på sina två hektar salix. Totalt, vart femte år. Det är inte mycket för åkermark på Söderslätt.

– Räknar man på det är det inga pengar, jämfört med om man hade odlat. Men i fjol var salixen säkert bra i torkan, säger han.

Framtiden för salixodling ser ut att ljusna – men bröderna Ellerström i Söderslätt har inte salix för att tjäna pengar.– Räknar man på det är det inga pengar jämfört med om man hade odlat på marken, säger Jacob Ellerström.

Ekobonden Jacob Ellerström: ”Räknar man på det är det inga pengar jämfört med om man hade odlat på marken.”