Ulf Aronsson

När Skogsstyrelsen 2018-2019 utvecklade en ny metod för nyckelbiotopsinventering i nodvästra Sverige gjordes också en skattning av hur arealerna nyckelbiotoper utvecklats sedan år 2000. Resultatet visade att <a href="https://www.atl.nu/skog/ingen-nojd-med-ny-metod-for-nyckelbiotoper/">55 000 hektar skog</a> med nyckelbiotopskvalitet avverkats. Baserat på siffror från Riksskogstaxeringen innehöll de skogarna cirka 8,25 miljoner kubikmeter.

Men vart har virket i så fall tagit vägen? Enligt skogscertifieringen får virkesköpare inte köpa virke från skogar med nyckelbiotopskvalitet. Om skattningen stämmer innebär det att certifieringen fungerar dåligt, och att 11 procent av avverkningarna i regionen varit skogar med nyckelbiotopskvalitet.

Men de större virkesköpare som ATL varit i kontakt med är skeptiska till Skogsstyrelsens siffra, och säger sig vara trygga med sina kontrollsystem.

– Jag tror det finns metodfel i beräkningen, en del som fångats upp som nyckelbiotop har inte varit det, säger Björn Lyngfelt, kommunikationsdirektör på SCA.

”55 000 hektar låter mycket. Men vad gäller nyckelbiotoper har Skogsstyrelsen tolkningsföreträde, och vi vet ju att det är en bedömningssport”, säger Björn Lyngfelt, SCA.

Rolf Edström, näringspolitisk rådgivare på Norrskog, anser att skattningen inte är trovärdigt underbyggd:

– Tidigare har Skogsstyrelsens experter inte ens på plats kunnat avgöra om ett avverkat område varit nyckelbiotop eller inte före avverkning. Nu hävdar de att de kan avgöra det för 10 000-tals hektar utan att ha varit på plats vare sig före eller efter, utan bara genom att extrapolera data. Det här visar bara att allt som har med nyckelbiotoper att göra är oerhört subjektivt och inte rättssäkert.

”Vi ifrågasätter Skogstyrelsens skattning, den är inte trovärdigt underbyggd”, säger Rolf Edström, Norrskog.

Sveaskog vill inte svara på några frågor alls. I ett skriftligt svar hänvisar de till Skogsstyrelsen, eftersom bara de kan svara för hur skattningen gjorts.

Johan Wester, rådgivare på Skogsstyrelsen, medger att det finns felkällor:

– Vi har inte inventerat allt utan mindre områden, jämfört dem med inventeringen från 2000 och räknat upp ifrån det. Sedan finns ju en viss osäkerhet om vad som är nyckelbiotop eller inte, och skogen kan ha ändrats från år 2000 fram till avverkning. Oavsett indikerar det här att det funnits skogar med höga naturvärden som avverkats, säger han.

Johan Wester, Skogsstyrelsen, medger att det finns felkällor i skattningen, men säger: ”Oavsett indikerar det här att det funnits skogar med höga naturvärden.”

Enligt Skogsstyrelsen håller 30 procent av slutavverkningsskogarna i nordvästra Sverige nyckelbiotopskvalitet. Men hur stor andel skogar med höga bevarandevärden som finns hos en enskild markägare är inget som certifieringen tar hänsyn till. Den tar inte heller hänsyn till hur mycket formellt skyddad mark som finns i närområdet. Och i de 15 kommunerna i nordvästra Sverige är den andelen hög: 26 procent av landarealen i snitt per kommun, högst i Sorsele med 54 procent, lägst i Malung-Sälen med 4,4 procent.

Inte heller Dennis Kraft, ordförande för FSC Sverige, är helt övertygade om att skattningen stämmer:

– Både ja och nej. De kan ha räknat rätt men verkligheten kanske inte ser ut så, det är ett litet urval i förhållande till skattningen. Det är svårt att skatta nyckelbiotoper och kan ge olika resultat, vi har sett problematiken tidigare.

Om du uppfattar skattningen som osäker, vad tycker du om att Skogsstyrelsen publicerar en siffra som indikerar att certifieringen fungerar dåligt?

– Den kan lika gärna visa att Skogsstyrelsens arbete fungerar dåligt, säger Dennis Kraft.

Och vart de 8 miljoner kubikmetrarna skulle ha tagit vägen är det ingen som varken vill eller kan svara på.

”Det kan lika gärna visa att Skogsstyrelsens arbete fungerar dåligt”, säger Dennis Kraft, FSC Sverige, om att Skogsstyrelsens skattning indikerar att certifieringen fungerar dåligt.

<h3>Virkesförråd i nordvästra Sverige</h3>Enligt Rikskogstaxeringen uppgick den totala avverkningsarealen i nordvästra Sverige under den aktuella perioden till 515 000 hektar. Det genomsnittliga virkesförrådet över laglig slutavverkningsålder på produktiv skogsmark, exklusive formella avsättningar, var 149 m3sk/hektar i de berörda kommunerna under perioden 2000–2018. Sett enbart till 2014–2018 var motsvarande siffra 159 m3sk. <h3>Stora skogsägare i nordvästra Sverige</h3>Sveaskog 				797 346 hektarSCA 				758 598 hektarStatens Fastighetsverk 		546 182 hektarSamfälligheter och Allmäningeskogar 	354 481 hektarBergvik Väst 			276 971 hektarHolmen 				146 447 hektarBergvik Öst 			111 238 hektarPersson Invest + fam. Persson 		 64 376 hektarKyrkan 				 46 629 hektarListan bygger på uppgifter från Lantmäteriet om de 10 största skogsägarna i var och en av de 15 kommunerna i nordvästra Sverige. <h3>Fakta: Nyckelbiotoper i nordväst</h3>Nyckelbiotopsinventeringen har <a href="https://www.atl.nu/ledare/los-oredan-omkring-nyckelbiotoperna/">länge kritiserats</a> för att vara subjektiv. I nordvästra Sverige är andelen nyckelbiotoper högre och avgränsningarna svårare att göra. Därför ”<a href="https://www.atl.nu/skog/nyckelbiotoper-pausas-i-nordvast/">pausade” Skogstyrelsen</a> i början på 2017 inventeringarna där för att utveckla en ny metodik. Det finns <a href="https://www.atl.nu/skog/los-fragan-om-nyckelbiotoper-inom-fsc/">inget förbud</a> mot att avverka nyckelbiotoper. Men i Sverige har FSC valt nyckelbiotopsbegreppet som definition för ”höga bevarandevärden”. Virke från såna skogar får certifierade företag inte befatta sig med och det är därför i praktiken osäljbart.

Har 8 miljoner kubikmeter skog bara försvunnit, eller har Skogsstyrelsen räknat fel? Det är frågan efter myndighetens påstående att 55 000 hektar nyckelbiotopsskogar avverkats.

Har 8 miljoner kubikmeter skog bara försvunnit, eller har Skogsstyrelsen räknat fel?

Saknas: 8 miljoner kubikmeter virke

Företagande

Har 55 000 hektar nyckelbiotopsskog avverkats – eller har Skogsstyrelsen räknat fel? Uppfattningarna går isär.