Saker att tänka på efter en kall vår

Observationer vid en närbelägen väderstation bekräftar definitivt intrycket. Medeltemperaturen vid stationen har de senaste 14 dagarna varit 7,4 grader, en obetydlig, knappt förnimbar, ökning om 0,2 grader jämfört med fjortondagarsperioden dessförinnan.

Under samma tid, den 19 april till och med den 4 maj 2015, var medeltemperaturen de betydligt angenämare 9,6 grader. Våren 2016 får, åtminstone lokalt, betecknas som kall sedan kan det säkert vara så att det globalt har slagits nya värmerekord både här och där.

Avslutningen av april var inte bara bister, emellanåt fick vintergarderoben kompletteras med såväl sjöstövlar som en dekorativ sydväst som toppning, till skydd mot rätt ansenliga nederbördsmängder. Den beskrivna väderleken har givetvis inte bara varit till förtret för den som söker sitt uppehälle gåendes över fälten, växtligheten gjorde också en tydlig inbromsning efter en flygande start någon gång i mars.

Nu har inte det svala och fram tills för någon vecka sedan torra vädret bara varit till nackdel för växtligheten. Särskilt det höstsådda presenterar sig med en för avkastningen förnuftig ovanjordisk biomassa och gynnsam rotutveckling.

Det är i varje fall betydligt längre mellan de kålväxta fälten, med en oändlig massa blivande halm och annan förförisk ögonfröjd, 2016 än som varit fallet de senaste åren.

Den vårsådda spannmålen har i allmänhet inte heller lidit av kylan och torkan, knappt så kul har det dock varit för de mer sensibla sockerbetorna. Sockerbetsodlarna får nog dessvärre räkna med att spendera mer tid i betfälten och mindre på stranden kommande sommar om alla de fröstockar som förväntas skall bli dragna.

Kallt väder, inte frostväder, under och efter uppkomst ger upphov till vernalisation vilket kan förleda betan att tro att den redan är på väg in i år två och att det därmed är dags att tänka på nästa generation.