Tord Karlsson

Den reglering som styr odling och användning av genmodifierade grödor (GMO) i EU är stelbent och föråldrad. Den har fått till följd att viktiga växtförädlingsföretag lämnar EU och satsar sina resurser på andra kontinenter.

Till detta bidrar starkt att moderna genredigeringsmetoder som gensaxen Crispr/Cas9 lyder under samma hårda regim. Detta trots att med den tekniken förs det inte in något genutbyte mellan olika arter, det tyngst vägande argumentet mot GMO. Dessutom är det omöjligt att kontrollera om en gröda modifierats med hjälp av gensaxen eftersom det inte finns något främmande genmaterial att spåra.

Det är bråttom att få till en förändring av reglerna. Glädjande nog finns vissa små tecken på att en sådan kan vara på gång, skriver nyhetsbrevet Växtnoden.

Ett tecken kommer från Storbritannien. Brexit är en olycka både för EU och Storbritannien. Men på en punkt kan öriket dra nytta av att ha sluppit undan unionens tvångströja. George Eustice, miljö-, livsmedels- och landsbygdsminister i Londonregeringen, har tydligt uttryckt ambitionen att godkänna växtförädlingsmetoder som genredigering.

Hans argument är att man snabbare kan ta fram nya sorter med resistens mot svampsjukdomar, kräva mindre insatsmedel och anpassa sig till det förändrade klimatet.

Så sant som det är sagt och samma problem har jordbruket i EU att tackla.

I EU-kommissionens programförklaring utlovas ett jordbruk som använder mindre gödsel och bekämpningsmedel. Växtförädling, och särskilt mer precis växtförädling, är ett mycket bra redskap för att nå dit.

Kanske är miljö- och klimatutmaningarna det bräckjärn som kan bryta upp föreställningarna om att all ny teknik är farlig och ska omfattas av en lagstiftning som i prak­tiken gör det omöjligt att använda den.

EU:s jordbruksministrar uttryckte sig i höstas positivt om ny teknik som genredigering. Även inom miljökretsar, till exempel det gröna partiet i Tyskland, växer tanken på att nya metoder behövs för att komma till rätta med jordbrukets problem.

Lite hjälp kan frågan möjligen också få av att behovet av att utveckla covidvaccin fick EU att ändra reglerna för genredigering på medicinområdet, även om det alltid har varit lättare att tillåta ny teknik för att komma till rätta med sjukdomar på människor än att utveckla jordbruket.

Den lagstiftning som reglerar växtförädling och GMO i EU skulle behöva reformeras helt så att forskningen i EU skulle kunna ske på samma villkor som i andra viktiga jordbruksländer. Men med tanke på det starka folkliga motståndet i många länder kan det komma att ta lång tid.

Det viktiga i det korta perspektivet är att gensaxen släpps loss. Snabba förändringar i klimatet och på livsmedelsmarknaden gör behovet av snabbare framsteg i växtförädlingen nödvändigt.

Lätta på reglerna för GMO snarast. Genredigering för snabb växtförädling i takt med att klimatet förändras är nödvändigt.

LEDARE | Snabba klimatförändringar gör behovet av snabb växtförädling nödvändigt.