Sara Johansson

Sverige vill ge stöd för lagstadgade djurskyddskrav, slopa tvärvillkoren i landsbygdsprogrammet och skippa förgröningen.

Sverige har sedan EU-inträdet, oavsett färg på regeringen, förordat en mindre jordbruksbudget, så det är knappast förvånande att memorandumet tar Brexit som avstamp för att förorda ”nödvändiga och signifikanta” nedskärningar i nästa långtidsbudget. Andra ställningstaganden är lite mer oväntade.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sverige-ska-inte-tvingas-med-i-emu/">”Sverige ska inte tvingas med i EMU”</a>

Att den svenska djurskyddslagstiftningen innebär högre kostnader för svenska djurbönder i förhållande till kolleger och konkurrenter i andra EU-länder är en gammal diskussion i Sverige. EUs regler för statsstöd gör det närmast omöjligt att ersätta lantbrukare för kostnader som uppstått på grund av nationella lagkrav, även om de går utöver vad EU-lagstiftningen kräver. Nu tar regeringen ställning för att reglerna ändras så att medlemsländer kan kompensera för djurvälfärdsåtgärder som går längre än EUs baskrav.

Förenkling bör vara centralt i den kommande reformen, skriver regeringen. Ett sätt att minska krånglet är att slopa tvärvillkorskraven helt i landsbygdsprogrammet. För direktstöden bör det räcka med att hålla marken i god jordbrukshävd.

Den rödgröna regeringen gillar inte förgröningsstödet, som i dag utgör 30 procent av direktstödet. Det är komplicerat, ineffektivt och onödigt kostsamt, menar man. En mindre summa kan användas till bättre effekt i landsbygdsprogrammet. Där bör andelen som ska gå till miljö- och klimatåtgärder öka, dagens 30 procent är för lite. Miljöersättningarna inom programmet kan också inriktas mer på att betala för önskat resultat i stället för specifika åtgärder.

Mindre pengar till direktstöden till förmån för landsbygdsprogrammet är en gammal svensk käpphäst, och den sitter den rödgröna regeringen kvar på.

Stödrättssystemet bör fasas ut, direktstöden minskas signifikant, och utjämnas mellan medlemsländerna för att på lång sikt avskaffas. Landsbygdsprogrammet kan användas bättre för att stötta lantbrukets konkurrenskraft och produktivitet, anser de rödgröna.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/stora-enso-ett-steg-i-ratt-riktning/">Lättnad bland skogsfolk efter EU-omröstning</a>

Den traditionella svenska linjen för en mer marknadsorienterad och mindre reglerad jordbrukspolitik befästs i dokumentet till EU-kommissionen. Riskhantering är ett hett ämne i reformdiskussionerna, och regeringen understryker sitt stöd för frivilliga verktyg inom landsbygdsprogrammet.

RÄTTELSE: I denna artikel hävdades det tidigare att regeringen skickat in sitt ställningstagande till EU-kommissionen. Det är inte korrekt. Dokumentet fungerar som ett underlag för diskussioner om jordbrukspolitiken på EU-nivå.

FAKTA: Nästa jordbrukspolitiska reform

I november väntas EU-kommissionen publicera en så kallad kommunikation om hur jordbrukspolitiken efter 2020 kan se ut. När ett skarpt lagförslag kommer beror bland annat på hur innehållet i kommunikationen tas emot, men planen är att det ska presenteras i början av 2018. Viktigt för jordbrukspolitiken är även arbetet med EUs nästa långtidsbudget, där ett förslag väntas komma före sommaren 2018. I den måste hänsyn tas till att Storbritanniens utträde lämnar ett årligt hål på runt 10 miljarder euro efter sig.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/marknadskronika/laga-skordepriser-praglar-marknaden/">Marknaden präglas av låga skördepriser</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hon-ar-forst-i-norra-europa/">Hon är först i norra Europa</a>

Den svenska regeringen vill se flera radikala förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik. Det framgår av regeringens officiella ställningstagande, som ATL tagit del av.

Flera radikala idéer i regeringens officiella ställningstagande.