Svenska spannmålsodlare är av tradition beroende av investeringar i egna tröskor.

Med regnperioden 2017 i färskt minne lär få vara beredda att helt förlita sig på maskinsamarbeten eller att maskinstationerna har tid att bärga skörden.

Som alltid blir utfallet bäst om man räknar på investeringen i stället för att gå på magkänslan. Många föredrar bättre begagnat, medan andra går på funktion och bling bling. Men med spannmålspriserna som råder har det blivit allt svårare att få kalkylen att gå ihop. Till saken hör också att tröskinvesteringen traditionellt är den största och mest komplicerade maskininvesteringen.

Någon standardkalkyl är svår att ta fram, och det bästa rådet som ATL kan ge efter en rundringning är att räkna bakifrån. Med de spannmålspriser som råder får man helt enkelt räkna på vad tröskningen och torkningen får kosta för att man ska få ett investeringsutrymme över på sista raden.

– Lejonparten i en tröska är fasta kostnader, avskrivningar och ränta. Så det gäller att få upp antalet timmar i investeringen. Det kan handla om att ha en varierad sammansättning av tidiga och sena grödor. Men det är också viktigt att man väger in stillastående och förlorad avkastning. Tar man inte med det i kalkylen får man automatiskt en för liten tröska, säger Gunnar Lundin, forskare på Rise Jordbruk, till ATL.

Ekvationen är inte helt enkel, och ännu värre blir det om man samtidigt ska ta hänsyn till andra förutsättningar som markpackning, val av däck kontra band, längd på skärbord, samt vad som krävs i vägbredd för att tröskan ska kunna ta sig fram.

Bäst lyckas man med köpet genom att vara ute i god tid, och genom att undersöka olika fabrikat och modeller. Vanligaste felet, enligt Göran Sundqvist på Swedish Agro, är att man missbedömer gårdens utveckling under ett femårsperspektiv.

– Har man växt med 50 hektar per år under de senaste åren kommer man sannolikt växa lika mycket framöver, och då måste man hitta en logik för att optimera kapaciteten, säger Göran Sundqvist.

Har man ett längre perspektiv på sin maskininvestering blir det också enklare att passa in investeringen i avskrivningsplanerna.

<h3>"Få utnyttjar kapaciteten fullt ut"</h3>

Det betyder dock inte att man ska stirra sig blind på att investeringen ska hålla för hela perioden. Finns det investeringsutrymme kan det vara en god idé att ta investeringen när rätt maskin dyker upp, tycker Per-Anders Algerbo, senior projektledare på Rise Jordbruk.

– Det viktiga är att man har en plan för sig själv som man reviderar allt eftersom, säger han.

Hur mycket förarstöd man ska investera i har också seglat upp som en allt hetare fråga. Men när investeringen väl är gjord är det även viktigt att optimera skördeintaget. Få utnyttjar kapaciteten fullt ut.

– Det är något som man kan behöva mer utbildning i precis som man ibland behöver utbildning i att använda traktorns växellåda på rätt sätt. Det är en nog så viktig bit som att köpa rätt tröska från början, avslutar Per-Anders Algerbo.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/har-ska-patinan-pa-deras-814-bevaras/">Här ska patinan bevaras</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/mobilt-lager-for-svenska-forhallanden/">Fältlager för svenska förhållanden</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/tung-valt-till-sverige/">Tung vält till Sverige</a>

Med låga spannmålspriser blir det allt svårare att räkna hem investeringen i en ny tröska. Men det går – även om det är mycket att ta hänsyn till innan affären kan ros i hamn.

Med låga spannmålspriser blir det allt svårare att räkna hem investeringen i en ny tröska. Men det går!