Malin Eborn

<p><i>Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 2/2021.</i><a href="https://www.lantmannen.nu"> Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!</a></p>

<p>Marianne Andersson, ordförande för Synemannaförbundet, har lång erfarenhet som syneman och tipsar här om viktiga saker att hålla koll på för både arrendator och jordägare. Hon är själv uppvuxen på en gård som arrenderades av kyrkan och driver i dag en växtodlingsgård tillsammans med sin man i Klagstorp, södra Skåne. Totalt finns ett 70-tal synemän i Sverige, som ofta är lantbrukare i grunden och har handplockats för uppdraget.</p>

Marianne Andersson, ordförande för Synemannaförbundet, har lång erfarenhet som syneman.

<p>Under sina många år som syneman har Marianne Andersson träffat många jordägare och arrendatorer och samlat på sig mycket kunskap om vad som är viktigt att tänka på i arrendeförhållandet. Här delar hon med sig av sin värdefulla erfarenhet till Lantmannens läsare. </p>

<h3>Syn säkrar bevis för båda parter </h3>

<p>För att jordägare och arrendator ska kunna göra en avräkning vid arrendeperiodens början och slut är det viktigt att fastställa arrendeställets skick och undanröja tvister mellan parterna. En syn är ett formaliserat sätt att säkra bevisning om arrendeställets skick vid en viss tidpunkt. En laga syn förrättas av två opartiska synemän, auktoriserade av Länsstyrelsen. För att en syn ska vinna laga kraft ska den hållas inom den lagstadgade tiden som är tidigast sex månader före och max fyra månader efter arrendeperiodens början och slut. En laga syn kan klandras enligt JB 9:28, till skillnad från en besiktning. </p>

<p>Det skriftliga arrendeavtalet är synemannens styrdokument som kompletteras med skriftliga överenskommelser. Därför är det mycket viktigt att alla förändringar jordägare och arrendator kommer överens om dokumenteras skriftligt, underskrivet av båda parter. Det gäller både större och mindre förändringar. Om exempelvis en arrendator bygger ett utestall utan en skriftlig överenskommelse med jordägaren kan arrendatorn bli skyldig att betala för kostnaden att ta bort stallet vid arrendet slut. </p>

<p>Om synen sker i april är det svårt att bedöma ogräsförekomst. Då kan synemännen besluta om att förlänga synen med max två månader och komma tillbaka för att bedöma exempelvis flyghavreförekomst. Det är viktigt att göra en syn inom den lagstadgade tiden vid tillträde eller avträde för ett arrende. Om synen exempelvis görs ett år efter tillträdet och arrendatorn börjat åtgärda ett högt tryck av ogräs bedöms ogräsförekomsten när synen görs. Då kan åtgärderna mot ogräs redan ha bidragit till en minskad förekomst. Ett foto som visar hur mycket ogräs det var vid tillträdet kan inte tas i beaktande vid synen. Skicket bedöms alltid vid den dagen synen görs. </p>

<p>Om det finns flera ägare till en fastighet eller flera representanter från arrendesidan ska alla informeras och kallas till synen. Sedan måste representanterna från respektive sida skriva fullmakt på vem som företräder dem vid synen. I fullmakten bör det tydligt framgå om representanten har rätt att ingå nya överenskommelser med motparten under synen. </p>

<p>På brukade arealer intill skogskanter, träddungar, buskridåer och alléer kan grenar växa över åkerkanten vilket gör att man inte kommer under med maskiner. Detta leder i sin tur till att träd och buskar breder ut sig och med tiden kan betydande odlingsareal gå förlorad. Låter man detta ske kan det i efterhand bli kostsamt som arrendator att såga ner grenar och återställa kanterna till åkermark. När det gäller överhängande grenar ska det vara cirka fyra meters fri höjd så att det går att köra under med maskiner. </p>

<h3>Bortglömt stängsel kan bli dyrt</h3>

<p>Det är viktigt att plocka bort stängsel som inte används. Det förekommer att synemännen hittar gammal stängseltråd och stolpar som inte tagits bort. Det kan handla om tusentals meter tråd där sly och buskar växt över och som arrendatorn blir skyldig att rensa bort. </p>

<p>Ett råd är att ha en tydligt anvisad plats för uppläggning av stenar och gärna rita in den på kartan över fastigheten. Annars finns risk att en mindre stenhög som legat längre än ett år får biotopskydd av Länsstyrelsen vilket innebär att man inte får flytta på den utan dispens. </p>

<h3>Lita inte på täckdikningskartor</h3>

<p>Som arrendator har man en undersökningsskyldighet på det arrende man tillträder. Även om det handlar om ett mindre sidoarrende är det viktigt att exempelvis begära täckdikningskartor på marken och sedan gå ut och kontrollera att de stämmer med verkligheten vilket inte alltid är fallet. </p>

<h3>Håll koll på underhållskyldigheten </h3>

<p>När man skriver på ett arrendeavtal är det viktigt att vara medveten om skillnaden mellan underhållskyldighet på byggnader och vårdnadsskyldighet. Vid underhållsskyldighet ska arrendatorn ombesörja och bekosta reparationer som behövs och svara för löpnade underhåll av byggnaden, "att hålla det vid like" som man brukar säga. Finns det exempelvis ett grisstall vid tillträdet och arrendatorn bygger om detta, kan det bli tal om att återställa till ett grisstall i samma skick som vid tillträdet om inga skriftliga överenskommelser om annat finns mellan parterna. Vid vårdnadsskyldighet av byggnader är kraven inte lika höga. </p>

<p>Det finns exempel på arrendeavtal där parterna skrivit under på att det inte finns några brister på arrendestället vid tillträde. Ett sådant avtal innebär som arrendator en stor risk eftersom man vid avträdet kan bli skyldig att betala för de brister som fanns när man tillträdde. Det förekommer också att jordägare vill ha en syn när arrendatorn avträder trots att en syn inte gjorts när denne tillträdde. En laga syn kan alltid genomföras inom lagstadgad tid, men om ingen tillträdessyn gjorts finns det få underlag som kan bevisa arrendeställets skick vid tillträdet som kan avräknas mot avträdessynen.</p>

Under sina många år som syneman har Marianne Andersson träffat många jordägare och arrendatorer och samlat på sig mycket kunskap om vad som är viktigt att tänka på i arrendeförhållandet.

<p><b>Källa:</b> Baserat på föredrag med Marianne Andersson arrangerat av Sveriges Jordbruksarrendatorer samt kompletterande intervju. </p>

<p>Missar vid tillträde eller avträde från ett arrende kan bli mycket kostsamma.</p>

Marianne Andersson, ordförande för Synemannaförbundet, tipsar.

Så undviker du dyra arrendemissar

Företagande

Marianne Andersson, ordförande för Synemannaförbundet, tipsar här om viktiga saker att hålla koll på för både arrendator och jordägare.