David Gustavsson

För bolag med verksamhet i Storbritannien som till exempel Arla kan Brexit bli en stor utmaning.

Den 31 oktober ska Storbritannien ha lämnat EU – om inte förhandlingarna förlängs. Med Brexit blir det mer krångel, högre kostnader och sämre förutsägbarhet. Det menar Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel.

”[Det] finns dock ’grader i helvetet’, där ett EU-utträde utan något avtal mellan EU och Storbritannien är sämst, medan en EES-lösning [som Norge valt] generellt anses bäst (minst dålig)”, skriver myndigheten i en rapport från 2017.

Utan avtal blir det en så kallad hård Brexit. Då införs tullavgifter, nya intygskrav och kontrollrutiner den 1 november i år. Redan hårt reglerade varor som livsmedel drabbas hårt, enligt Kommerskollegium. Och alla typer av Brexit-utfall missgynnar främst jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Januari-november 2018 hamnade 5 procent av Sveriges livsmedelsexport i Storbritannien, enligt Livsmedelsföretagen. Det gör landet till Sveriges sjätte största exportmarknad.

90 procent utgörs dock av vidareexport av norsk lax till ett exportvärde av drygt 4 miljarder per år, visar Jordbruksverkets statistik. Med laxen borträknad halveras dock detta värde. På andra plats hittar vi alkoholhaltiga drycker, främst cider.

Brexit påverkar ändå svenska lantbrukare. 12 procent av EU-stödet, på landnivå, kan ryka när EU:s budget krymper med motsvarande runt 137 miljarder kronor efter britternas sorti. Och EU:s nästa långtidsbudget för den gemensamma jordbrukspolitiken kan försenas efter justeringsbehov.

En ny rapport från SLU-knutna Agri Food Economics Centre visar att svenska bönder också kan få sämre betalt för sina råvaror.

Storbritannien är nettoimportör av livsmedel. Den inhemska maten blir därför dyrare med Brexit-tullar, och brittiska bönder får mer betalt. Men i Sverige, som har ett exportöverskott gentemot landet, blir förhållandet i stället det omvända.

Storbritannien importerar mest svenska träprodukter i världen, men Brexit kan hämma efterfrågan.

Skogsindustrin blir särskilt Brexit-påverkad. Storbritannien är det land som importerar mest svenska skogsprodukter i världen. Drygt 10 procent av den svenska skogsexporten går till Storbritannien, varav 15 procent är sågade trävaror som täcker cirka 35 procent av det brittiska trävarubehovet varje år, enligt branschorganisationen Skogsindustrierna.

Med Brexit försämras brittisk ekonomi, varpå byggandet troligen bromsas och därmed också efterfrågan på svensk skog.

Samtidigt är trämaterial helt i linje med hållbarhetstrenden och det brittiska byggbehovet stort även framöver, menar Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna. Vid en hård Brexit införs visserligen tullavgifter enligt WTO:s regler, men dessa är låga eller obefintliga på skogsprodukter.

Carina Håkansson ser i stället logistiska utmaningar. Tulladministration kan leda till lastbilsköer vid gränser och i värsta fall transportbrist. Svenska och brittiska hamnar är dock redan är specialanpassade för skogsimport, vilket minskar krånglet.

Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna, oroar sig inte över tullavgifter efter Brexit. Däremot kan utträdet skapa logistiska problem och i värsta fall transportbrist, varnar hon.

Sågverkens branschorganisation Svenskt Trä uttrycker större oro.

– Det saknas både personal, logistik och resurser för alla importvaror som kräver ökad administration, vilket kan medföra kaos i svenska hamnar, säger Mikael Eliasson, direktör för Svenskt Trä, till ATL.

Det kan också tillkomma nya kontrollkrav på anvisade platser, enligt Kommerskollegium.

– I dag kan man även lägga på mer timmer på godset med kort varsel innan det skickas till Storbritannien. Men efter Brexit måste det föranmälas senast ett dygn i förväg och det kan medföra ökade kostnader, säger myndighetens Brexit-expert Anneli Wengelin.

Anneli Wengelin är Brexit-expert på myndigheten Kommerskollegium, som bara ser nackdelar med Brexit.

<h3>Kan försämra svenskt BNP</h3>Enligt en rapport från Kommerskollegium minskar, enligt vissa uppskattningar, Sveriges BNP år 2030 med 0,7 procent respektive 0,6 procent vid en hård respektive en mjuk Brexit. Det är nära EU-snittet på 0,8 respektive 0,6 procent.   Brexit-effekterna blir ur det perspektivet små. Beräknat på en årlig tillväxt på 2 procent väntas ändå den svenska tillväxten vid hård Brexit ha minskat med 40 miljarder kronor till år 2030. Det motsvarar drygt 80 procent den svenska försvarsbudgeten.

Fotnot: Denna artikel publicerades första gången den 8 mars 2019. Den har uppdaterats efter händelseutvecklingen under sommaren och hösten 2019.

Kapat EU-stöd, minskad skogsexport och kaos i svenska hamnar. Det är några Brexit-risker, visar ATL:s kartläggning.

Riskerna med Brexit: Kapat EU-stöd, minskad skogsexport och kaos i svenska hamnar.