David Gustavsson

Maria Stenberg, knuten till Jordbruksverket, är rådgivare inom växtnäring och klimatfrågor på Greppa Näringen – ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna. De erbjuder bland annat kostnadsfri rådgivning som ska hjälpa lantbrukare att minska sina klimatutsläpp.

Maria Stenberg betonar att det svenska jordbruket redan har kommit långt på klimatområdet. Men det kan nå ännu längre genom bland annat precisionsodling, säger hon.

Webbaserade verktyg som genererar så kallade vegetationsindex utifrån satellitbilder kan vara till hjälp. Med stor precision kan lantbrukaren via dessa index placera växtnäring där den gör största nytta, enligt Maria Stenberg. s

Hon nämner även fånggrödor, såsom olika klöver- och grässorter, som tar upp lösligt kväve, skyddar från erosion samt minskar risken för utlakning och lustgasutsläpp.

– Fånggrödor kan på sikt även öka mullhalten i marken vilket i sin tur kan ge större skördar, säger Maria Stenberg.

Perenna eller fleråriga växter kan också bidra till minskade lustgasutsläpp från åkermark, då de kräver mindre jordbearbetning. Nordens kallare klimat är generellt gynnsamt för att binda kol, då kyla minskar den biologiska aktiviteten i marken. Därtill kan HVO-bränslen bana väg för ett fossilfritt jordbruk.

Men nollutsläpp från jordbruket är ouppnåeligt, tror hon. Jordbruksmark läcker exempelvis lustgas naturligt, oavsett åtgärder.

42 procent av jordbrukets klimatutsläpp kom från idisslare 2017, en minskning med 8 procent sedan 1990, enligt Naturvårdsverket. Orsaker: antalet mjölkkor halverades under perioden, samtidigt som mjölkavkastningen per ko ökade med 46 procent.

Lis Eriksson, rådgivare inom djurhållning och klimat på Greppa Näringen, vill dock inte se någon fortsatt minskning av antalet kor.

– Idisslare håller landskapet öppet som många växter, insikter, fjärilar, vilda bin och fåglar är helt beroende av. Vårt ekosystem går sönder utan dem, säger hon.

Hon pekar på att beteskraven för mjölkkor är långtgående i Sverige. I södra landsdelen ska de beta i minst 120 dygn under betessäsongen. För mellersta och norra landet gäller 90 respektive 60 dygn.

Svenska kor gör därmed stor miljönytta. Deras metanutsläpp ska i stället minskas genom en effektivare produktion. Det är viktigt med en näringsrik foderstat som ger mycket kött och mjölk under en kos produktionstid, enligt Lis Eriksson. Grovfoder av hög kvalitet minskar till exempel behovet av kraftfoder som ofta innehåller klimatpåverkande soja, säger hon.

Genom att tillsätta fett i foder kan metanutsläppen också minskas, enligt SLU. Överstiger fettmängden 5 procent per kilo torrsubstans (TS) får det dock motsatt effekt.

Forskare har även testat att tillföra en viss alg i foder. I labbmiljö har det visat sig minska metanutsläpp från fodersmältning. Nu testas metoden i USA direkt på kor och resultat väntas under året.

SLU-forskaren Rebecca Danielsson ingår i ett forskningsprojekt kring hur kors metanutsläpp kan minskas per kilo mjölk eller nötkött genom effektivare foderupptag.

Hon berättar att SLU bland annat samarbetar med bondeägda svenska kooperationen Viking Genetics, specialiserat på avel på mjölkkor. Tillsammans ska de bland annat försöka avla fram kor som snabbare tar upp foder och omsätter det till energi.

Rebecca Danielsson råder även lantbrukare att korta kvigors inkalvningsålder.

– Den ligger i dag i snitt på 27 månader men ur klimatsynpunkt är 24 månader bättre, då det reducerar antalet dagar som djuret inte är produktivt, säger hon till ATL.

Välskötta och rena stallar som minskar risken för sjuka djur är också viktigt. Skötselfaktorer kan få ner metanutsläppen med 2-15 procent – och med 30 procent om god skötsel kombineras med klimatgynnsam avel, enligt en amerikansk studie.

<h3>Sojaimport och trindsäd</h3>Cirka 40 procent av sojan som importeras till Sverige används till nötkreatur och ungefär lika mycket till fjäderfä. 15 procent går till grisar och resten till bland annat hästar, hundar och katter. De senaste tio åren har dock sojaimporten minskat kraftigt. Mellan 2012-2015 sjönk den med så mycket som en tredjedel, visar statistik från Jordbruksverket.Samtidigt har olika trindsädesarter kommit att bli allt hetare som foderingredienser. Att odla trindsäd, till exempel åkerböna, ärt, lupin och brun böna, har många fördelar, enligt Greppa Näringen: det bidrar till biologisk kvävefixering, näringsrikt foder och ökad markbördighet.Det går dock inte att odla överallt med bra resultat, då många trindsädesarter är exempelvis frostkänsliga och känsliga för flera sjukdomar och skadeinsekter. Och dåliga skördar är lika med ineffektiv odling och därmed inte klimatsmart.Källor: Jordbruksverket och Naturvårdsverket<h3>Klimatsmart utfodring</h3>Planera för bästa möjliga näringsvärde i det egenproducerade grovfodret.Analysera alla partier av ditt grovfoder för att kunna välja rätt kraftfoder samt utvärdera din grovfoderodling.Beräkna foderstater vid varje foderbyte.Välj kraftfoder med lägre klimatpåverkan, till exempel närproducerat proteinfoder baserat på till exempel ärtor och/eller åkerböna.Källa: Greppa Näringen

Hur kan lantbruket bli både klimatsmart och lönsamt? ATL lät tre experter ge sin syn på saken.

ATL lät tre experter ge sin syn på saken.

Så skapar du ett klimatsmart jordbruk

Lantbruk

Hur kan lantbruket bli både klimatsmart och lönsamt? ATL lät tre experter ge sin syn på saken.