David Gustavsson

LRFs uppfattning är att många lantbrukare tycker att svars- och handläggningstiderna är för långa – och att det även finns ett utbrett missnöje med djurskyddsinspektörer och länsveterinärer. De fokuserar för mycket på enskilda detaljer, saknar specifika lantbrukskunskaper och är dåliga på att förklara sina beslut, är vanlig kritik.

– Det blir en bromskloss i deras redan pressade vardag med otaliga myndighetskontakter och regelverk att förhålla sig till, och kan motarbeta dem som vill expandera, säger Stina Bergström, strategisk kommunikatör på LRF, till ATL.

För att ta reda på hur det faktiskt ser ut ska organisationen skicka ut enkäter till 1 700 bönder där de ska få svara på hur de upplever kontakten med kommuner och myndigheter.

Stina Bergström lyfter fram Skatteverket som ett föredöme bland svenska myndigheter. Få räds i dag att ringa skatteverket för att få hjälp med deklarationen.

Hon nämner även föreningen Tillväxt och Tillsyn som verkar för ökad tillit mellan småföretagare och kommuner, men även länsveterinärer. Ett 20-tal kommuner har anlitat föreningen som leds av ordförande Oscar Fredriksson, jurist och tidigare kommunchef i Vansbro.

<h3>”Företagen känner sig respekterade”</h3>

Föreningen förordar bland annat att avgiften för livsmedelskontroll ska betalas in först efter genomförd tillsyn, enligt den så kallade ”Rättviksmodellen”. Normalt betalas den in i förskott, vilket Livsmedelsverket rekommenderar.

– Det har visat sig vara en otroligt tillitsskapande åtgärd där företagen känner sig respekterade, säger Oscar Fredriksson som hoppas att modellen, enligt lag, ska gälla för alla kontroller i framtiden.

Föreningen skickar även ut enkäter till småföretagare med frågor kring kommunkontakten. Sedan möts parterna, diskuterar resultatet och tar fram gemensamma riktlinjer för ökad tillit och bättre dialog. I grunden handlar det mycket om att förändra tjänstemännens attityd, menar han. Det som ofta efterfrågas är en ökad förståelse för företagandets villkor.

– Målet är att företagen ska känna att de alltid kan ringa kommunen eller länsveterinären och fråga om råd och då få bra hjälp, säger han och tillägger att det är orimligt för till exempel en lantbrukare att överblicka de otaliga regler som de omfattas av i dag.

Karin Lundborg är länsveterinär på Länsstyrelsen i Västra Götaland samt enhetschef för Enheten för Veterinär och Djurskydd där. Hon är också ordförande för det nätverk för livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor där samtliga länsstyrelser ingår. Hon känner inte riktigt igen sig i den negativa bild som målas upp.

– Länsstyrelserna har under åren gjort brukarundersökningar i olika former som visar att vi överlag både har ett bra bemötande och en bra dialog med de lantbrukare vi möter i kontrollsituationen, säger hon.

Samtliga länsstyrelser har också regelbundet möten med LRF kring sådana frågor och det pågår flera utbildningsinsatser, bland annat inom samtalsmetoden ”motiverande samtal". En lantbrukare får då till exempel ge sin syn på sina problem för att skapa ett konstruktivt samtal.

Men i enstaka fall blir det ändå inte bra och beslut kanske inte förklaras tillräckligt tydligt. Men det är också viktigt att lantbrukare har förståelse och respekt för inspektörernas uppdrag, betonar Karin Lundborg.

Många lantbrukare misstror inspektörer och länsveterinärer, enligt LRF som tror att den så kallade Rättviksmodellen kan öka tilliten. Samtidigt ger länsstyrelsens egna undersökningar en positivare bild av läget.