Anders Kristensson

Det är inom ramen för en studie som finansierats av Skogssällskapet som Dennis Jonason, forskare vid Naturgeografiska institutionen på Stockholms universitet, drar sin slutsats. Studien har resulterat i en ny metod, systematisk bevarandeplanering, som både tar hänsyn till de ekonomiska och biologiska värdena i skogen.

– Det kan i dag vara svårt för skogsägare att fatta beslut om frivilliga avsättningar och andra skogliga åtgärder som tar hänsyn till ekologiska faktorer bortom den egna tomtgränsen, säger Dennis Jonason.

Med ett nytt angreppssätt – en systematisk bevarandeplanering – blir det möjligt att dels simulera var i landskapet det utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är mest ekonomiskt försvarbart att skydda biologiska värden, dels få med ett landskapsperspektiv på åtgärderna.

– Då produktionsmålet och miljömålet i Skogsvårdslagen är likställda behövs en metod som får dessa enheter att samsas i stället för att stå i varandras motsats, förklarar Dennis Jonason.

Studien har utförts på ett skogsområde i Östergötland på knappt 40 000 hektar. Som källmaterial har digitalt kartmaterial och laserscanningar använts. Med hjälp av datorsimulering har områden kunnat identifieras som med hög sannolikhet har höga naturvärden, som ädellövskog och gamla grova träd. Samtidigt har faktorer som påverkar lönsamheten vid avverkning lagts in i modellen, exempelvis närheten till bil- och skogsvägar och markens bördighet.

Resultatet presenteras bland annat i form av en karta, en heat map, där röda områden indikerar en sannolik hög effekt av genomförd naturvård medan ljusblå områden indikerar låg effekt med hänsyn till skogsägarens kostnader.

Skogen som studien utfördes i är certifierad, med en redan befintlig avsättning till naturvård på runt fem procent. Studien visar att ytterligare fem procent skulle kunna avsättas utan någon större kostnad för ägarna.

– Med datorsimuleringen kunde vi identifiera områden med höga biologiska värden som markägaren skulle kunna gå back på om de avverkades, förklarar Dennis Jonason.

Om de sattes av för naturvård skulle kostnaden bli liten, eller rentav leda till en ekonomisk vinst för mer avlägsna skogsområden.

– Hela idén med studien har varit att maximera de naturvårdande åtgärderna och samtidigt ta hänsyn till de ekonomiska aspekterna för skogsägarna, säger Dennis Jonason.

– Jag tror att denna metod i vissa fall skulle kunna leda till en mer konfliktfri process när skog ska avsättas till naturvård, då man i en och samma analys kan kombinera det myndigheterna vill med markägarens önskemål. Det ska dock framhävas att ibland kan man inte tumma på vilka områden som behöver avsättas för naturvård då arten eller naturtypen finns på en specifik plats, men i andra fall skull metoden kunna hjälp.

<h3>Inga ökade kostnader för markägaren</h3>

När biologisk och ekonomisk information kombineras på landskapsnivå ökar möjligheten att skapa fler och mer sammanhängande naturvårdsområden, tror Dennis Jonason.

– Det skulle kunna öka värdet av de naturvårdande insatserna utan att kostnaderna skulle behöva öka för markägaren.

Mycket arbete kvarstår dock om denna pilotstudie ska kunna tillämpas i verkligheten.

Naturvårdsexperten Gunnar Lindén på LRF skogsbruk ser positivt på pilotstudien för att den har ett kostnadseffektivitetsperspektiv på naturvården. Han tror att metoden kan fungera bra för stora skogsägare som har möjlighet att planera på landskapsnivå.

– Kan den enskilda skogsägaren planera med detta verktyg, utan myndigheters inblandning, kan det säkert leda till en effektivare naturvårdshänsyn, säger Gunnar Lindén, men höjer samtidigt ett varningens finger:

– Men det kan nog snarast leda till ökade konflikter om det skulle bli officiella kartor av materialet.

<h3>Pilotstudien</h3>Pilotstudien använde sig av datorprogrammet Zonation som är framtaget av professor Atte Moilainen på Helsingfors universitet och som hjälpte till med det mycket komplexa arbetet med att anpassa och rangordna all data som matades in i programmet. Skogssällskapet finansierade studien.

Det är möjligt att skydda mer skog utan att skapa konflikter med skogsägare genom att identifiera biologiskt viktiga skogsområden som inte är lönsamma att avverka. Det menar forskaren Dennis Jonason.

Forskare: Går att identifiera biologiskt viktiga skogsområden som inte är lönsamma att avverka.