Anders Kristensson

Skidgallmyggan angrep rapsfälten i södra Skåne 2015 med stora skador som följd. Ett liknande angrepp 1994 i Östergötland klingade snabbt av och året därpå var skidgallmyggan borta igen från landskapet. I Skåne förväntade man sig samma utveckling men 2016 blev angreppet ännu värre med ännu större skador på rapsen.

– I år var angreppen inte riktigt lika stora men lokalt orsakade skidgallmyggorna återigen stora skador i södra Skåne, berättar Albin Gunnarsson på Svensk Raps. Skidgallmyggan är mycket svår att upptäcka i fälten och när den upptäcks är det redan för sent med stora skador som följd. Ett annat problem är att vi ännu inte vet hur man på bästa sätt ska bekämpa myggorna på rapsfältet.

På SLU i Alnarp pågår just nu forskning för att man ska kunna ta reda på hur mycket skidgallmyggor som finns ute på rapsfälten och hur skadefrekvensen ser ut på rapsskidorna.

– Detta är det första steget för att öka kunskapen om angreppen som skidgallmyggan ställer till med, berättar Mattias Larsson som är forskare i kemisk ekologi på SLU. Skidgallmyggan är mycket svår att inventera i rapsfälten. För att få en uppfattning om mängden skidgallmyggor måste de fångas in i fällor. Vi håller nu på med att extrahera fram de feromoner som myggorna kommunicerar med och som lockar hanar till honor.

<h3>Feromoner lockar myggor i fällan</h3>

Idén är att dessa feromoner ska locka in skidgallmyggor i fällor som placerats i rapsfälten och ge en indikation på antalet skidgallmyggor som finns. Det ska bli en vägledning för rapsodlarna om bekämpning behövs.

Arbetet med att extrahera fram feromoner ur myggorna sköter masterstudenten Louis Backström om. Feromonerna sitter i en körtel på bakkroppen som klipps av. Det behövs hundratals myggor för att halten av feromoner ska vara mätbar. Feromonerna extraheras och analyseras i en gaskromatograf. De olika ämnena i extraktet separeras och blåses över en myggas antenner som är uppkopplade med elektroder. Genom detta förfarande kan man mäta exakt vilka ämnen som myggans antenner reagerar på.

– Förhoppningsvis har vi lyckats identifiera feromonernas kemiska sammansättning under vintern för att kunna syntetisera dem och testa dessa i feromonfällor på rapsfälten nästa odlingssäsong.

Det andra steget i forskningsprojektet är inriktat på sambandet mellan den blygrå rapsviveln och skidgallmyggans skador på rapsfältet. Myggan är beroende av rapsviveln för att kunna lägga ägg i rapsskidan, viveln måste först ha ätit upp ett hål i skidan. När skidgallmyggans larver börjar äta upp fröna i rapsskidan spricker skidan och fröna faller ut innan de har hunnit skördas.

För att ta reda på hur sambandet ser ut mellan dessa båda insekter har 19 rapsfält undersökts under årets odlingssäsong i Skåne av masterstudenten Axel Rösvik.

Medan skidgallmyggan rör sig inom små områden förflyttar den blygrå rapsviveln sig över stora områden. I rapsfältens kanter har rapsviveln infångats och skador från gallmyggan har därför jämförts med de olika naturtyperna som omger fälten i en radie upp till 4 km från rapsfälten. Hur mycket raps har odlats i området och hur påverkar landskapets komplexitet, som ängsmark och skogsmark, rapsvivelns förekomst och hur stor skadefrekvensen från gallmyggan är.

– Det verkar finnas ett samband mellan rapsviveln och skadorna orsakade av skidgallmyggan, säger Mattias Larsson. Tidigare har skidgallmyggan bara orsakat skador i rapsfältens kantzoner men de senaste åren har hela fält angripits. Vi försöker förstå varför detta inträffar. Är det den blygrå rapsviveln som ökar i antal och som möjliggör den kraftiga ökningen av skidgallmyggan? Frågorna är många som behöver besvaras och nästa år har vi förhoppningsvis fler svar, avslutar Mattias Larsson.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vivlar-hotar-rapsskorden/">Vivlar hotar rapsskörden</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/uppstickarna-som-arbetar-i-par/">Uppstickarna som arbetar i par</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svensk-quinoa-ska-bli-god-affar/">Nu skördas svensk quinoa</a>

Det odlarna idag sprutar rapsfälten mot är inte direkt mot skidgallmyggan utan den blygrå rapsviveln som skidgallmyggan är beroende av för att kunna lägga sina ägg i skidan. Detta på grund av att rapsviveln är lättare att se i fält medan skidgallmyggan inte går att observera innan det är för sent.

Efter de senaste årens angrepp finns en risk att många odlare besprutar hela rapsfältet i preventivt syfte för att undvika angrepp. Den oönskade effekten blir samtidigt att många nyttiga insekter dör. Därför är det viktigt att veta hur mycket skidgallmyggor det finns på rapsfälten för att inte onödig bekämpning av blygrå rapsvivel utförs eftersom den inte skadar rapsen.

Ny forskning om skidgallmyggan ska på sikt leda till metoder för att stoppa deras framfart på fälten. Forskarna har valt ett ovanligt sätt att locka dem i fällor.

Forskare använder ovanlig metod för att fånga och studera skadeinsekt.