Mikael Gianuzzi

På fyra år har skördevolymerna stigit med 20 procent bland annat beroende på klimatförändringarna och mera höstsått vilket kräver allt större kapacitet för att ta hand om inleveranserna.

I projektet ”Rätt kapacitet” bygger Lantmännen bort flaskhalsarna i sin spannmålshantering. Det är fråga om mindre investeringar på platser där det varit problem. Utväxlingen väntas bli stor.

Efter höstens rekordskörd var det ofta långa väntetider ute på gårdarna för att lämna spannmål, som ATL skrivit om tidigare. På fyra år har skördevolymerna stigit med 20 procent bland annat beroende på klimatförändringarna och mera höstsått. Därmed krävs också allt större kapacitet för att ta hand om inleveranserna.

För att möta det ökade trycket, få bort flaskhalsarna och göra hanteringen smidigare investerar Lantmännen sammanlagt “ett hundratal miljoner kronor” i utvalda anläggningar.

Koncernen har en total lagringskapacitet på 1,6 miljoner ton spannmål och projekt ”Rätt kapacitet” kommer att öka den med högst 100 000 ton. Det blir frågan om flera mindre investeringar i befintliga anläggningar där lagerkapaciteten ökas med kanske 10 000 – 15 000 ton spannmål.

Utväxlingen på investeringen blir dock stor eftersom det dels ökar kapaciteten i mottagningen och dels minskar behovet av interntransporter mellan anläggningarna.

Lantmännen har definierat ”sju-åtta ställen” runt om i Sverige där flaskhals-problematiken varit störst. I huvudsak handlar det om orter kring Mälaren eller i Västsverige.

Förberedelserna för projekt ”Rätt kapacitet” är redan i gång. Till exempel kommer foderfabriken i Norrköping att byggas om. I Hedemora har den gamla torken inte varit i bruk på över tio år men ska nu rustas upp. I Lidköping ska mer lagringsyta frigöras när Lantmännen bygger plåttak på anläggningen för att kunna flytta ut material från lagret. Och i närliggande Grästorp investeras i en tork.

– Målsättningen är att arbetena på dessa orter ska vara klara till skörden 2018. Sedan rullar projektet vidare till andra anläggningar tills vi når den kapacitet vi vill ha, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

Han menar att det i grunden är en fråga om att frigöra transportkapacitet.

– Blir det fullt i mottagningen i till exempel Kumla måste vi sätta in bilar och köra varan till Köping eller Norrköping. Då blir det dyrt. Ökar vi lagerkapaciteten frigör vi också transportkapacitet till det vi egentligen vill, att hämta på gård, säger Mikael Jeppsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/brister-hos-lantmannen-forstorde-spannmal/">Brister hos Lantmännen förstörde spannmål</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/lantmannen-oppnar-for-att-betala-tillbaka/">Lantmännen backar – odlare kan få pengar tillbaka</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/debatt/latt-att-fixa-lantmannens-transportproblem/">Lätt att fixa Lantmännens transportproblem</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/spannmalen-i-norr-flodar-forslas-till-vasteras/">Spannmålen i norr flödar - forslas till Västerås</a>

Lantmännen ska genom åtgärder på sju till åtta problemanläggningar bli av med de värsta flaskhalsarna i spannmålshanteringen.

Lantmännen har en plan på hur de värsta flaskhalsarna i ett antal problemanläggningar ska lösas.