Fredrik Stork

Dammen rymmer 100 000 kubikmeter och kostade 1,6 miljoner kronor. Delar av investeringskostnaden hoppas Tobias och Karin Knutsson kunna hämta hem genom bidrag.

Sedan dess har både lantbrukarna och kommunerna rustat för att klara ännu en svår sommar.

Den tydligare investeringen står Borgholms kommun för, som har investerat 84 miljoner i en ny avsaltningsanläggning. I dag är 330 av Ölands omkring 600 lantbrukare anslutna till de kommunala VA-näten, och för de lantbrukare i Borgholm som tidigare har påverkats av vattenbristen innebär satsningen en stor trygghet.

Tillsammans med den nya vattenledningen från fastlandet och flygningarna efter nya grundvattenförekomster innebär det att Öland står bättre rustat än förra året.

Att merparten av bönderna är anslutna till VA-nätet har också inneburit en stor trygghet för Borgholms kommun. Om anslutningsgraden inte hade varit så stor hade förra sommaren blivit förödande, säger kommunalrådet Ilko Corkovic (S).

– Vi kommer bygga ut nätet och ansluta fler abonnenter, och vi upplever att vi har läget under kontroll. Vi står för en stor del av matproduktionen i landet. Så det här är en viktig fråga för oss, säger han.

Mjölk- och köttproducenterna Karin och Tobias Knutsson bor långt från ledningsnätet och har rustat på egen hand. Efter flera år med vattenbrist bestämde de sig för att bygga en egen bevattningsdamm.

– Det har alltid varit brist på vatten här men i fjol ställdes allt på sin spets. Det var ett extremt år utan de skyfall som behövs. Konstigt nog fick vi bra skördar men inget grundvatten, säger Tobias Knutsson.

Förra året, när allt ställdes på sin spets, var brunnen bara några timmar från att sina.

Dammen med tillhörande vattenledningar är i första hand byggd för att bevattna åkrarna, men ger även bonuseffekten att det alltid kommer att finnas vatten på gården.

– Vi har hundra hektar som vi har grävt stamledning till, och tanken är att vi ska öka vallskördarna avsevärt. Vi bor i ett område där vi är vana vid torka, så det är nästan kostigt att man har hållit på innan utan bevattning, säger Tobias Knutsson.

Paret är i dag långt ifrån ensamma om att satsa. Men Johan Åhlund som är vattenansvarig inom LRF i Mörbylånga kommungrupp tycker att anpassningen går för sakta.

– Vi måste återskapa våtmarkerna så att vi kan ta vara på det vatten som kommer på vintrarna. Det är lite i görningen, men går alldeles för långsamt, säger Johan Åhlund.

Han räknar med att många bönder kommer få problem med vattenförsörjningen även i år.

– Jag tror vi kommer få problem. Min brunn tog slut 18 februari, en månad tidigare än i fjol. Men jag kan bara hoppas att jag har fel.

För att trygga vattenförsörjningen för de 350 ungdjuren och 70 dikorna växlar han numera veckovis mellan att pumpa vatten från brunnen och den kommunala ledningen.

– Jag hoppas att bönderna gör upp en plan för hur de ska göra om vattnet tar slut. Det är inget som kommunen eller länsstyrelsen kan göra, utan det måste man göra själv. Man måste även se till att man kan ta emot vatten om det behövs, säger han.

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/jordbruket-kommer-anpassa-sig/">"Jordbruket kommer att anpassa sig"</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vattenbristen-fick-torbjorn-att-tanka-om/">Vattenbristen fick Torbjörn att tänka om</a>

Vattenbristen på Öland har alltid varit påtaglig. Men förra sommaren ställdes allt på sin spets.

Förra sommaren ställdes allt på sin spets. Nu investerar man för att klara torkan.