Fredrik Stork

Glada kor på nya beten utanför ladugården.

large_1627558156457.jpeg

medium_1627558156457.jpeg

small_1627558156457.jpeg

thumbnail_1627558156457.jpeg

1627558156457.jpeg

<p>Klimatklivet har på kort tid blivit ett viktigt instrument för att sänka klimatavtrycken inom svenskt lantbruk. Av de 3 600 stödutbetalningar som har gjorts sedan 2015 har 404 direkta kopplingar till svenska lantbruksföretag, enligt Naturvårdsverkets sammanställning.</p>

<p>På gårdsnivå har de enorma stödpaketen bidragit till att minska de årliga utsläppen med 86 800 ton koldioxidekvivalenter. Minskningen kan i första hand förklaras med att gamla pannor har fasats ut till förmån för biobränsleeldade alternativ. För första gången någonsin, eller i alla fall på mycket länge, är biobränslen nu den absolut största energikällan för jordbruket.</p><p>Men det räcker inte. 2045 ska Sverige inte längre generera några utsläpp av växthusgaser. Det innebär att det vilar ett stort ansvar på lantbruket.</p>

<h2>Biobränsle framtiden enligt Borgström</h2><p>En av de tuffaste utmaningarna framöver blir att konvertera de motsvarande 570 000 ton koldioxid som dieseln genererar årligen. När det kommer till den tunga jordbearbetningen ser LRF:s förbundsordförande Palle Borgström få alternativ i dag.</p><p>– Där ser vi ingen större teknisk utveckling. Det görs försök med biogas, men det är inget som kommer vara kommersiellt rimligt inom en nära framtid. Varken tillgängligt eller rimligt i pris.</p><p>Bland inomgårdsmaskinerna finns det däremot flera lösningar att ta till.</p><p>– Genom att gå över till el- och batteridrift tror jag att vi kan lösa en del. Närmast till hands ligger minilastarna och lastmaskinerna, och att blanda foder kan vi också göra med el i stället för diesel, säger Palle Borgström.</p><p>– Sen finns det en del att göra inom energieffektiviseringen. Men för den stora andelen kommer det med all säkerhet krävas fossilfria flytande bränslen.</p>

Palle Borgström 
Land Lantbruk nr 24 • 2020.

large_1627546660494.jpeg

medium_1627546660494.jpeg

small_1627546660494.jpeg

thumbnail_1627546660494.jpeg

1627546660494.jpeg

<h2>Ersättningsmodell och forskning behövs</h2><p>Enligt Palle Borgström går det att producera mycket mer biobränslen i Sverige. Men här behövs också en ersättningsmodell från staten för att få ner kostnaderna för biobränslena som i dag är dyrare, samt forskning inom nya råvaror som kan få ner produktionskostnaderna, säger han.</p><p>Tung elektrifiering är heller inte uteslutet, med tanke på de försök som pågår på lastbilssidan.</p><p>– Den typen av motorer och teknik borde gå att använda i jordbruket. Men så vitt jag känner till satsas det mest pengar på lastbilssidan.</p>

<p><strong>Hur fördelas ansvaret mellan lantbrukare, LRF och staten för att konvertera de 211 000 kubikmeter diesel som används i dag till fossilfria alternativ?</strong></p><p>– LRF:s jobb är att jobba näringspolitiskt för att skapa förutsättningarna, staten behöver se till att det finns en ersättning för merkostnaden. Bland lantbrukarna är min känsla att det finns ett stort intresse att ställa om.</p><p>Från regeringshåll är förhoppningarna stora på den utredning som ska bana väg för ett fossiloberoende jordbruk. Utredningen ska vara klar i sommar.</p><p>När artikeln skrevs, svarade dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i en skriftlig kommentar att lantbruket är en jätteviktig nyckel för omställningen av Sverige och att hon ser fram emot att jobba vidare med förslagen från utredningen.</p>

<h3>Lantbrukets utsläpp</h3><p>I den allmänna debatten diskuteras i första hand utsläppen från åkermark och animalieproduktionen, men dessa är svåra att påverka tekniskt utan att man stöper om samhället i grunden.</p><p>I den här artikeln har ATL valt att titta på den förbränningsteknik som genererar utsläppen, genom att fokusera på jordbrukets användning av fossila bränslen. Då kan lantbrukets utsläpp sammanfattas i två enkla tal, nämligen 31 000 kubikmeter eldningsolja och 211 000 kubikmeter diesel enligt Energimyndighetens statistik. Multiplicerar vi den sistnämnda siffran med 2,7 motsvarar det 570 000 ton koldioxid, något mer än inrikesflyget.</p><p>Det är inom den första kategorin som lantbruket och Naturvårdsverket har gjort sina största kraftansträngningar sedan Klimatklivet infördes 2015. Av de 404 stödutbetalningar som har gjorts rör endast 66 andra åtgärder än energikonvertering.</p><p>Det är dock viktigt att komma ihåg att detta sätt att redovisa data inte ger någon heltäckande bild av lantbrukets koldioxidutsläpp. Exempelvis ingår inte industrins mineralgödseltillverkning, balplasten och utsläppen från gödselhanteringen som också genererar stora utsläpp.</p>

<h3>Så lyckas du med din stödansökan</h3><p>Beskriv på ett så enkelt sätt som möjligt vad du vill göra. Till exempel att du vill byta värmesystem i växthuset till biobränsle.</p><p>Räkna ut hur stor utsläppsminskningen kommer bli, så att Naturvårdsverket sedan kan rangordna insatserna efter vilka som gör störst nytta. På deras webbplats finns verktyg för att räkna ut vad exempelvis en kubikmeter olja eller diesel motsvarar.</p><p><i><strong>Källa:</strong></i> Naturvårdsverket</p>

<p>Svenskt lantbruk har sänkt sitt klimatavtryck med 86 800 ton koldioxidekvivalenter årligen med hjälp av stöd från Klimatklivet, visar ATL:s genomgång.</p><p>Men för att nå nollutsläpp till 2045 måste lantbruket öka takten.</p>

Svenskt lantbruk har tagit kliv för klimatet

Företagande

Svenskt lantbruk har sänkt sitt klimatavtryck med 86 800 ton koldioxidekvivalenter årligen med hjälp av stöd från Klimatklivet.