David Gustavsson

Beställare av rapporten är Ekologiska lantbrukarna, en medlemsorganisation för ekobönder. Det är första gången som denna kartläggning av ekomarknaden sammanställs och publikationen ska bli årligt återkommande.

Undersökningen visar bland annat att svensk ekologisk mjölk och grädde i snitt var 2 kronor dyrare per kilo än konventionell under fjärde kvartalet 2018. Ekomjölkbonden fick däremot bara cirka 0,75 öre mer betalt. Siffrorna avser mjölk med en fetthalt på i snitt 1,5 procent grädde på 25 procent.

– Bonden kan aldrig få hela merskillnaden på butikspriset, bland annat för mejeriet att inte kan sälja all den ekomjölk de köper in som ekologisk utan en del går som konventionell. Och ur det perspektivet så var priset till ekobonden kanske skäligt i höstas, säger Niclas Åkeson, en av rapportförfattarna.

För ekonötfärs handlar det om i snitt 20 kronor mer per kilo i butik, vilket borde ge bonden ett merpris på 15 kronor. Detta baserat på att cirka 25 procent av den slaktkropp som bonden säljer till slakteriet går bort i form av ben, fett och senor.

Men i verkligheten ligger ekobondens så kallade merpris på slaktdjuret på bara ett par kronor, enligt rapportförfattarnas egna uppskattningar. Det finns ännu inga tillförlitliga offentliga uppgifter om merbetalningen till ekobonden i det här fallet. Skulle man titta på prisskillnaden på styckdetaljer så skiljer det ännu mer mellan ekologiskt och konventionellt, enligt Niclas Åkeson.

– Vi kan inte riktigt förklara vad det beror på. Bonden får nästan inget merpris trots att ekoköttpriserna är höga i butik. Samtidigt finns det ett visst överskott av ekologiskt nötkött. Det är något vi måste analysera till nästa rapport, säger han.

Ekologisk fläskfärs har ett merpris på cirka 30 kronor per kilo i butik. Det borde ge bonden ett merpris per kilo på cirka 20 kronor. Men hur det ser ut verkligheten är svårt att gå till botten med då avtalen mellan bönder och slakterier är hemliga, enligt Niclas Åkeson.

Motsvarande butikssiffror för ekoägg är 15-20 kronor och 10 kronor för bonden. Efterfrågan på ekoägg i butik har varit stabil över tid. Ändå minskade produktionen i fjol och det rådde ett visst överskott i slutet av förra året.

– Handeln och industrin sa för några år sedan att de behövde mer ekovaror på gris, ägg och slaktkyckling och bönder byggde för att producera större volymer. Men sedan kunde eller ville inte handeln sälja så mycket som de flaggat för och då satt en del ekobönder med ”Svarte Petter”.

Ekologiskt kvarnvete har ett mervärde på fyra kronor i butik och två kronor för bonden. Hälften av veteköparnas merbetalning hamnar alltså någon annanstans än hos bonden. Samma siffror för ekologisk grynhavre är fem kronor i butik och cirka 1,80 kronor till bonden.

– På havregryn är det en enorm skillnad där det absolut är någon eller några i kedjan som tar ut stora marginaler men vi vet inte vilka. Mycket talar för att det är handeln som tar ut stora marginaler.

Samtidigt är det ett styrkebesked för alla i ekobranschen att matköparna betalar bra för ekomat.

– Ekobonden får trots allt generellt betydligt bättre betalt än sin konventionella kollega på alla produkter utom nötkött och lamm. Det är ofta en ganska god affär att satsa på ekologiskt.

Som ATL tidigare berättat <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/handeln-nobbar-eko-for-narproducerat/">ökade ekoförsäljningen </a>kraftigt under 2015-2016. Men den har nu planat ut. Det är dels en naturlig korrigering, samtidigt som allt fler köper eko direkt av bonden, vilket inte rapporten tar hänsyn till.

– En del av ekokonsumtionen som tidigare kunde räknas fram i dagligvaruhandeln har flyttat över till de så kallade Reko-ringarna, som betyder Rejäl konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat, helt utan mellanhänder. Beställningarna görs alltid via Facebookgrupper, berättar Niclas Åkeson.

<h3>Om rapporten:</h3>Rapporten ”Ekobondens marknad” är del av en ny verksamhetsgren under uppbyggnad inom intresseorganisationen Ekologiska lantbrukarna. Rapporten finansieras med stöd från Jordbruksverket.Första upplagan släpptes i mars i år. Den jämför främst den svenska ekomarknaden mellan 2016-2018, med tonvikt på bondeledet. Nu ska organisationen ge ut rapporter om ekoförsäljningen kvartalsvis och en gång per år även en större kartläggning.<h3>En femtedel ekomark 2019</h3>I slutet av 2019 väntas 440 000 hektar motsvarande 17,2 procent av den totala svenska åkermarken vara ekologiskt certifierad. Med betesmark och mark under omställning inkluderad kommer den totala ekoarealen att uppgå till drygt 600 000 hektar, enligt rapportprognosen.Stämmer uppskattningen kommer för första gången mer än en femtedel av den svenska jordbruksarealen vara ekologisk 2019.Källa: Ekobondens marknad 2019

Ekobönder snuvas i vissa fall på pengar i livsmedelskedjan. Matbutiker får ibland mer än dubbelt så mycket betalt på merpriset, enligt ny rapport.

Det som ger minst pengar är ekologiskt nötkött.

Så bra betalt får ekobonden

Växtodling

Matbutikerna får ibland mer än dubbelt så mycket betalt på merpriset än ekobönderna.