Birgitta Sennerdal

Nu pågår arbetet med regionala skogsprogram i så gott som alla län, men det har kommit olika långt.

Skogen ser inte likadan ut i hela Sverige och förutsättningarna skiljer sig åt. Därför behövs regionala skogsstrategier.

Det var budskapet från regeringen när det nationella skogsprogrammet presenterades för två år sedan. De regionala programmen skulle dessutom hjälpa det nationella programmet att bli verklighet.

Nu pågår detta arbete i så gott som alla län, men det har kommit olika långt.

Jönköping, Kronoberg och Kalmar län var först i landet med en regional skogsstrategi för Småland. Den blev till och med klar före det nationella programmet. Strategin för skogen hade föregåtts av samarbete under en längre tid och hade troligen kommit på plats även utan nationella direktiv.

Magnus Hellgren som är regional samordnare ser fram emot att grannlänen nu också får strategier.

– Många frågor går över gränserna, som exempelvis skogsskador. Här behövs storskaliga åtgärder och samarbete, säger han.

Norrbotten, Västernorrland och Skåne har skickat ut strategin på remiss och ska därefter sammanställa arbetet.

I Skåne har uppdraget om en regional skogsstrategi satt den skånska skogen på kartan.

– När skogsbruket i Sverige diskuteras generellt känner vi ofta inte igen oss. Vi har hög andel privatägd mark, mer mångfald i skogen och mer småskaligt brukande. Det vill vi synliggöra, säger Ann Marke som representerar LRF i Skånes styrgrupp.

Förutom Småland har också Halland, Gotland, Dalarna och Västerbotten beslutade regionala skogsprogram eller skogsstrategier och Östergötland har en skogsnäringsstrategi.

Strategierna eller programmen har en lokal prägel, men gemensamt för flera av dem är att det ofta betonas att skogen ska ge nya jobb.

Ett exempel är Västerbotten, där man hoppas att skogen ska ge fler arbetstillfällen. Men en annan viktig fråga är kompetensförsörjningen i skogen. Det är ingen hemlighet att det är få sökanden till exempelvis jägmästarutbildningen eller att det är svårt att få tag i maskinförare.

I Västerbotten har det som en gång lanserades under namnet ”Skogsriket Sverige” överlevt under namnet ”Skogslänet”. Myndigheterna har under många år samarbetat för att synliggöra skogsbranschen. Även i ett utpräglat skogslän som Västerbotten har det betytt mycket att skogen genom olika arbeten kommit i fokus.

– Skogen har fått en tydlig plats i regionala utvecklingsstrategier. Det kan betyda stora möjligheter och finansiering till idérika företag och entreprenörer som kan växa och utvecklas, säger Staffan Norin som är chef för Skogsstyrelsen Region Nord.

2030 ska det nationella skogsprogrammets vision vara uppfylld. Det blir också ett datum för de regionala programmen att ta sikte på.

Exakt vad det innebär att visionen är uppfylld är inte utpekat, enligt Anna Hamilton som är samordnare på Skogsstyrelsen. Men det är inte bara synliga resultat som ska utvärderas utan också själva processen och utvecklingen inom skogsprogrammet.

– Det återstår att se hur det hela tar form. Arbetet är fortfarande i ett uppbyggnadsskede så vi får ge oss till tåls, säger hon.

Staten har genom Skogsstyrelsen delat ut pengar för att hjälpa arbetet på traven. Hittills har nästan 35 miljoner kronor delats ut till det regionala arbetet.

Regionala skogsprogram ska tas fram för att förverkliga det nationella skogsprogrammet. Olika regioner har kommit olika långt, men arbetet har gjort att skogen har kommit i fokus även i skogsfattiga län.

Så långt har de regionala skogsprogrammen kommit

Lantbruk

Ska bland annat leda till nya jobb och tryggad kompetensförsörjning.