Det har inom EU länge varit ett dödläge i gmo-frågan. För att komma ur det beslutades förra året att det ska vara upp till varje medlemsland att bestämma om genmodifierade grödor ska förbjudas eller inte.
Den statliga utredningen om hur det skulle kunna gå till om Sverige vill förbjuda genmodifierade grödor har nu lämnat sitt slutbetänkande. Man menar att det finns två olika vägar att gå.
Två alternativ
En modifierad gröda måste först godkännas för att få odlas inom EU. I den processen kan Sverige som medlemsland kräva att den som ansöker ändrar vilket geografiskt område grödan kan odlas i.Den andra möjligheten är att Sverige efter att en gröda blivit godkänd kan förbjuda eller begränsa hur den används med hänvisning till särskilt tvingande skäl.
Skrivas in i miljöbalken
Exakt vilka sådana tvingande skäl är specificerar man inte i utredningen, men menar att miljöpolitiska eller socioekonomiska mål sannolikt kan hävdas. Däremot inte jordbrukspolitiska mål, mål om markanvändning eller fysisk planering.Utredningen föreslår att förbudsmöjligheterna skrivs in i miljöbalken där nuvarande lagstiftning kring gmo redan finns och att det är regeringen som ska avgöra om en gröda ska förbjudas.
Ingen effekt på kort sikt
Konsekvenserna för lantbruket av ett förbud anses på kort sikt obefintliga eftersom det inte finns några växter som odlas kommersiellt i Sverige idag. På lång sikt, när det finns grödor som skulle passa svenska förhållanden, kan det få ekonomiska konsekvenser för växtodlare.Utredningen föreslår också att man skriver in en särskild punkt i miljöbalken om att förbudsmöjligheten inte får begränsa möjligheten att göra fältförsök med gmo, något som gjorts i Sverige sedan 1996.