Ulf Aronsson

"Jag bidrar till en omställning mot bioekonomi, det känns jätteviktigt och meningsfullt", säger Susanne Rudenstam.

Droppen urholkar stenen, brukar det heta. Vad gäller träbyggande har dropparna varit kunskapsuppbyggnad och information, stenen de betongelement och stålbalkar som dominerat svenska flerbostadshus under lång tid.

En viktig droppe föll 1994 då byggnormen ändrades så att det blev tillåtet att bygga högre än två våningar i trä. En annan droppe föll 2005 när Sveriges Träbyggnadskansli bildades som en del av Skogsindustriernas marknadsorganisation Svenskt Trä, och där Susanne Rudenstam nu är chef.

– Vårt uppdrag är att få in mer trä i byggandet och mer träbyggsystem i byggindustrin. Vårt fokus är på större byggnader: Flerbostadshus, skolor, kontor, lokaler, offentliga byggnader och så vidare, säger hon.

Småhus hanteras i stället av Trä- och Möbelföretagen, TMF. Där är trä redan totalt dominerande med en andel på cirka 90 procent.

För flerbostadshus ligger andelen med trästomme på runt 10 procent och har så gjort några år.

– Mellan 2012 och 2016 ökade bostadsbyggandet från 20 000 till 60 000 lägenheter. Samtidigt har trä behållit sin andel vilket innebär att produktionen ökat med 25 procent. Nu är det en grym investeringstakt i kapacitetsutbyggnad; Lindbäcks, Moelven, Derome och Götenehus bara några av dem som bygger ut och nya aktörer tillkommer.

Träbyggande har fått sitt stora genombrott det senaste halvåret, anser Susanne Rudenstam, Sveriges Träbyggnadskansli.

Totalt investeras runt 1 miljard kronor i träbyggindustrin, och produktionskapaciteten tredubblas.

Hur stor är potentialen för trä i flerbostadshus?

– Jag tror att vi kommer stå för 20 procent 2020, säger Susanne Rudenstam. Efter bostäderna kommer trä att användas i andra större byggnader, vi kommer få se helt andra projekt när KL-trä kommer in på riktigt.

Om 20 procent av lägenheterna byggs i KL-trä, korslimmade träskivor, och produktionen är 70 000 lägenheter per år skulle det gå åt knappt 0,5 miljoner kubikmeter trä. Det kan jämföras med Sveriges totala sågverksproduktion på runt 18 miljoner kubikmeter.

Vad är det största hindret för ökat träbyggande?

– Kunskapsbrist och gammal vana. Byggbranschen har ett väldigt strömlinjeformat arbete med leverantörskedjor. Men det har blivit en tydlig skillnad sedan i fjol höstas. Tidigare stod de stora aktörerna vid sidan, men nu är de intresserade och vill ha hjälp.

Gynnar ett ökat träbyggande skogsägarna?

– Till KL-trä är det ofta låga kvalitetskrav, men det kan innebära högre efterfrågan och bättre pris på låga kvaliteter. Och det är ju bättre att göra en produkt av virket än gjutformar för betong.

– Träbyggande har också stora klimatfördelar. Det finns inget snabbare sätt att bromsa klimatförändringen än att ställa om byggbranschen. Globalt står byggandet för 40 procent av koldioxidutsläppen. Enbart betongindustrin står för 5 procent, vilket kan jämföras med flygets 2,5 procent. Vi har varit alldeles för dåliga på att prata om fotosyntesen som ett sätt att hela och läka jorden.

Vad kan skogsägare göra för att driva på utvecklingen?

– Påverka i sina kommuner, ställ frågan om det går att bygga i trä. Det är ingen tvekan om att Växjös tydliga inriktning på träbyggande varit drivande för utvecklingen.

Vad är det sämsta som kan hända träbyggandet just nu?

– Att det stora träintresset drar till sig lycksökare som inte använder den kompetens och kunskap som byggts upp, det kan ge en backlash.

– Att det blir en ökad produktionskapacitet av KL-trä från sågverken så att vi kan ta till vara det momentum som finns nu. I dag finns bara en produktionsanläggning för KL-trä i Sverige, men jag tror vi kommer att ha tre inom 1-1,5 år.

Susanne Rudenstam jobbar också med att marknadsföra svenskt trä i Kina. Hittills har arbetet varit inriktat på att få fram ett regelverk för att bygga i trä. Det finns nu på plats så nu börjar arbetet med byggaktiviteter, demoprojekt och utbildningar, det vill säga samma läge som när Träbyggkansliet började i Sverige 2005.

– Ja, där får jag gratulera mig själv, det var perfekt tajming när jag klev på jobbet för fyra år sen. Det finns lite av samma nerv som när jag jobbade inom IT-industrin med digitalisering och utveckling av mjukvara som driver utvecklingen. Sen bidrar jag till en omställning mot bioekonomi, det känns jätteviktigt och meningsfullt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/nu-ska-bilen-drivas-med-sagspan/">Preem ska tjäna flis på sågspån i tanken</a>

Yrke: Chef för Sveriges Träbyggnadskansli

Bakgrund: Marknadsekonom som arbetat inom dataspelsindustrin samt som kommunikationschef på TMF.

Aktuell: Med investeringar på runt en miljard kronor står svenskt träbyggande inför en rejäl kapacitetsökning det kommande året.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/enskilda-skogsagare-rojer-mer/">Äger hälften - men röjer mest i skogen</a>

"2020 byggs 20 procent av flerbostadshusen i trä." Det säger Susanne Rudenstam, Sveriges Träbyggnadskansli. Träbyggande har fått sitt stora genombrott det senaste halvåret, men skogsägare kan hjälpa utvecklingen, menar hon i en stor intervju med ATL.

Susanne Rudenstam är spjutspetsen som ska få träbyggande att tränga igenom betongmuren för flerfamiljshus och större byggnader.