Kristin Karlsson

Insådd honungsfascelia i kantzon för att gynna biologisk mångfald.

Vad kan skogs- och jordbrukare göra för att bevara biologisk mångfald på sina ägor? Frågan ställs i samband med Artdatabankens konferens som hålls med uppmaningen ”dags att agera”.

– Den samlade kåren av markägare har makt att påverka vad som faktiskt sker med den biologiska mångfalden i landet, säger Mark Marissink, chef för Artdatabanken på SLU samtidigt som han konstaterar att det inte finns någon universallösning på åtgärder för jord- och skogsbrukare.

– Förutsättningarna varierar från gård till gård. Är du till exempel den sista mjölkbonden i en skogsbygd så är den enskilt viktigaste åtgärden för att bevara den biologiska mångfalden att inte lägga ner gården så att korna kan fortsätta beta.

”De gräsätande djuren, som inte äter kraftfoder, behövs i lantbruket. Skulle de bli ännu färre än idag tror jag till exempel att vår rödlista skulle vara ännu rödare i framtiden”, säger Mark Marissink, chef för Artdatabanken på SLU.

Som kontrast målar Mark Marissink upp bilden av vidsträckta fält i landets södra delar.

– En storskalig spannmålsodlare i Skåne kan till exempel bidra mycket genom att skapa variation i landskapet. Att plantera träd och anlägga våtmarker är toppen, men se också över växtföljden. Finns det dessutom möjlighet att ha betande djur på ägorna är det ett mycket viktigt bidrag.

För jord- och skogsbrukare med naturskogar är möjligheterna att bevara biologisk mångfald stora.

– Avverka inte! Det är helt avgörande. Kontakta länsstyrelsen och se till att din skog får ett ordentligt skydd, säger Mark Marissink.

Gång på gång har forskningen slagit fast att förlusterna av biologisk mångfald, i Sverige och globalt, framför allt beror på intensifieringen av skogs- och jordbruk samt städernas utbredning.

– Därför kommer inte alla problem att lösas bara för att en enskild skogs- och jordbrukare tar ansvar. Här krävs båda delar. Bevarandet av den biologiska mångfalden är lika mycket en systemfråga, säger Mark Marissink.

Enligt Artdatabanken är skog- och jordbrukslandskap viktiga för mellan 30 och 45 procent av alla arter. Avverkning av skog och igenväxning av jordbruksmark har störst negativ inverkan på artrikedomen.

– Klart att det finns arter som påverkas negativt av avverkning och just därför bevarar skogsägare områden som är särskilt betydelsefulla, gör frivilliga avsättningar och låter lågproduktiva skogar stå orörda. Sedan måste vi komma ihåg att när skog avverkas så uppstår nya miljöer som också gynnar arter, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF och exemplifierar med ortolansparven som flyttade upp på hyggena när den missgynnades av förändringar i jordbrukslandskapet.

Vad gäller jordbrukslandskapet betonar Gunnar Lindén vikten av betande djur. Däremot tror han inte att ett slopat beteskrav nödvändigtvis innebär färre djur på bete.

– Det är inte beteskravet som gör att betesmarkerna hålls i hävd. Tvärtom tror jag att det kan bli lättare att få betalt för mervärdet av betande djur om det inte är ett lagkrav och med det bättre lönsamhet och fler gårdar som inte behöver läggas ned, säger Gunnar Lindén och menar att bevarande av gårdar är oerhört viktigt för att bibehålla en gynnsam struktur för den biologiska mångfalden.

– Jordbrukets strukturrationalisering har till exempel inte varit av godo för artrikedomen och i slutändan handlar rationaliseringen om att skapa lönsamhet, något som är svårt att få i ett småskaligt jordbruk. Jordbruket måste få betalt för alla de samhällsnyttor det förväntas bidra med, till exempel bevarandet av biologisk mångfald, säger Gunnar Lindén.

”Skogsbrukets viktigaste bidrag till mångfalden är att det finns många enskilda skogsägare som alla arbetar utifrån olika mål, trädslag och brukningsmetoder. Det ger ett varierat landskap med skogar i olika åldrar”, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF.

<h3>Fakta: Lantbrukets påverkan på biologisk mångfald</h3>Skog och jordbruksmark är de två landskapstyper där flest rödlistade arter förekommer. Drygt 50 procent av alla rödlistade arter förekommer i skogen, och ungefär lika stor andel förekommer i jordbrukslandskapet. För 43 procent av de rödlistade arterna är skogen en viktig hemvist, medan jordbrukslandskapet är viktigt för 34 procent av arterna. Det kan finnas flera skäl till att arters populationer minskar. De två faktorer som påverkar flest arter i Rödlistan 2020 är avverkning och igenväxning. Avverkning har stor negativ påverkan på ungefär 1 400 arter. Igenväxning har också en stor negativ inverkan på drygt 1 400 arter. Det moderna jordbruket gör att markanvändningen blir mer intensiv och storskalig än förr, genom att små och medelstora jordbruksföretag läggs ner eller uppgår i större enheter. Detta har också lett till förändrad skötsel av marker som tidigare hävdats genom slåtter eller bete och inneburit att värdefulla småbiotoper, ängs- och betesmarker antingen vuxit igen eller planterats med skog.På de marker som fortfarande betas är betestrycket ofta för högt för arter som gynnas av extensiv hävd, det gäller främst för arter som lever av nektar eller pollen. Intensifierat jordbruk bidrar till ökad näringsbelastning i form av gödsling, näringsläckage och också spridning av kemiska bekämpningsmedel, vilket har negativa effekter på vattenmiljöer. Källa: Artdatabankens rödlista 2020<h3>Fakta: Så här kan du bevara biologisk mångfald på dina ägor</h3>Inventera den biologiska mångfalden på din gård. Om du vill kan du ta hjälp av en rådgivare. Var stolt över minsta lilla, okända skalbagge som upptäcks.Har du betande djur? Öka mängden gräsmarksbete och minska andelen kraftfoder. Se om du har möjlighet att skapa skogsbeten.Kan du lägga till nya grödor i växtföljden och få den mer varierad? Odla vall? Gör gärna det! Bevara diken och åkerholmar. Anlägg gärna fler permanenta biotoper. Skapa variation i landskapet där det är möjligt. Plantera träd och perenna grödor.Var försiktig om de värdefulla kantzonerna!Minska eller undvik användningen av syntetiska kemiska bekämpningsmedel.Vid avverkning bör du lämna gamla och döda träd, spara träd i grupp och värdefulla biotoper. Försöka spara lövträd och ovanliga trädslag vid röjning. Fortsätt med detta vid gallring så är du med och skapar viktiga och artrika blandskogar. I gamla bestånd med mycket gamla lövträd och tallar bör du endast avverka granarna och spara resten av träden som ofta har mycket höga naturvärden. Via skogsstyrelsens webbtjänst kan du själv se om det finns rödlistade arter på dina ägor. Om så är fallet har du möjlighet att bevara arterna genom att planera din skogsvård och avverkning. Avstå allra helst från att avverka riktigt gamla skogar som haft låg mänsklig påverkan. Om de här skogarna försvinner är det ett stort hot mot den biologiska mångfalden.Källor: Artdatabanken, Jan Bengtsson, Professor vid institutionen för Ekologi, SLU och Lena Gustafsson, Professor emeritus, SLU.

Att som lantbrukare värna biologisk mångfald kan se ut på flera olika sätt: Frivilliga avsättningar, anläggning av våtmarker och översyn av växtföljden kan spela in.– Jordbruket måste få betalt för bevarandet av biologisk mångfald, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF.

”Markägare har makt att påverka vad som faktiskt sker”.

Så kan lantbrukare värna biologisk mångfald

Arbetsliv1

”Den samlade kåren av markägare har makt att påverka vad som faktiskt sker”, säger Mark Marissink på SLU.