Härje Rolfsson

Genom att göra ett antal förbättringar och trimma driften på gården kan lantbrukare både tjäna mer pengar och samtidigt minska sin klimatpåverkan. Det visar en uträkning som presenterades på Alnarpskonferensen om klimatsmart företagsledning på onsdagen.

– De två företag som vi har med i undersökningen är duktiga lantbruksföretagare, men det finns alltid områden som kan förbättras. I vår uträkning kan vinstmarginalen, eller vinsten efter ägarlön delat med omsättningen, öka med över sex procent och klimatbelastningen minska med omkring sex procent om man trimmar driften, säger Ove Karlsson, agronom på SLU och initiativtagare till undersökningen.

<h3>Analyserade tre års räkenskaper</h3>

Undersökningen och uträkningarna är gjorda med hjälp av lantmästarstudenter och Mia Davidsson, agronom på länsstyrelsen i Skåne. Hon använde bland annat Jordbruksverkets verktyg Vera för att räkna fram klimatpåverkan i koldioxidekvivalenter, ett mått på hur mycket olika växthusgaser påverkar klimatet. Lantmästarstudenterna gjorde en analys av företagens räkenskaper under tre år, skapade ett normalår och räknade fram resultatförbättringar med hjälp av programmet Agriwise.

I uträkningen jämförs vad som händer när en mjölkgård och en grisgård utför ett antal åtgärder som ökar effektiviteten. I nuläget, innan åtgärderna i beräkningen vidtogs, släppte mjölkgården totalt ut 2 829 ton koldioxidekvivalenter på ett år. Då räknade man på klimatgaser som produceras inom tre huvudområden på gården. Områdena är produktion/insatsvaror, utsläpp från marken och utsläpp från djur och djurhantering.

– På mjölkgården är det framför allt djurens fodersmältning och markanvändningen som man ska fokusera på när det gäller klimatpåverkan, säger Mia Davidsson.

Agronomerna Ove Karlsson på SLU och Mia Davidsson på länsstyrelsen i Skåne har räknat på klimatförbättringar och vinstökningar i två lantbruksföretag.

Grisgården släppte enligt nulägesberäkningen ut totalt 1 818 ton koldioxidekvivalenter på ett år.

– På grisgården är det framför allt inköpt foder, markanvändning, lager och stall som ger stora bidrag till klimatpåverkan.

För att minska utsläppen och även öka effektiviteten på gårdarna räknade SLU på vad ett antal ”managementförbättringar” och ökad noggrannhet kan leda till. På mjölkgården var det bland annat en ökad avkastning på 500 kilo mjölk per ko och år, mindre överutfodring, ökad kalvning och bättre kvalitet på grovfodret.

– Det gav en förbättring av vinstmarginalen med över sex procent, eller över en miljon kronor i förbättrat resultat. Det stora beloppet beror på att exempelföretaget är relativt stort med 19 miljoner i omsättning. Samtidigt minskade klimatpåverkan med sex procent, räknat i koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, säger Ove Karlsson.

På grisgården kom man fram till att den trimmade gården kunde leda till en extra smågris per sugga och år, ett extra kilo per slaktsvin och halverad dödlighet i grisbesättningen.

– Det gav också förbättring av vinstmarginalen med över sex procent och ett förbättrat resultat på över en miljon kronor i förhållande till en omsättning på 17 miljoner kronor. På grisgården kunde man också få ned klimatpåverkan med nära sex procent, räknat i koldioxidekvivalenter per kilo kött.

Utredarna räknade också på vad som hände om grisgården ändrade något i markanvändningen och sådde fånggröda på halva sin areal, eller på 200 hektar. Då lagrar man in mer kol i marken och gårdens producerade koldioxidekvivalenter sjönk med över 18 procent.

– Våra slutsatser är att lantbruk alltid innebär en klimatpåverkan, men vi ser att det lönar sig att jobba med management, vara noggrann och att öka verkningsgraden på gården. Dessutom är en effektiv gård en klimatsmart gård, säger Ove Karlsson.

<h3>Gårdarna</h3>• Mjölkgården utanför Varberg drivs av Ulf Persson och Bengt Svensson. Den är på 530 hektar med 169 hektar naturbete. De har 288 årskor och är ekologisk sedan 2017. De har även 250 tackor. Företaget har 9,15 heltidsanställda och en årsomsättning på cirka 19 miljoner kronor.• Grisgården utanför Trelleborg drivs av Hans, Bertil och Åsa Odell. De har 400 suggor, delvis integrerade, och växtodling på 400 hektar, varav 160 hektar är egen mark. Företaget har fem anställda och en årsomsättning på cirka 17 miljoner kronor. <h3>Koldioxidekvivalenter</h3>Måttet används för att jämföra olika växthusgaser, förutom koldioxid, och räknas ut genom att multiplicera utsläppen med gasens GWP, global uppvärmningspotential. Ett exempel är metan, som per ton bidrar 25 gånger mer till växthuseffekten jämfört med koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därmed 25 koldioxidekvivalenter.Källa: Naturvårdsverket

Det lönar sig att vara effektiv. Lantbrukare kan öka vinsten i företaget med över sex procent och samtidigt minska sin klimatpåverkan. Det visar en ny undersökning från SLU.

Studier på två lantbruk tyder på sex procents förbättrat resultat.

Öka vinsten och minska utsläppen – samtidigt

Lantbruk

Försök på mjölkgård i Halland och grisgård i Skåne tyder på sex procents förbättrat resultat.